Observatörsorganisationen OIDAC med säte i Wien har dokumenterat mer än 500 fall av hatbrott mot kristna och kristna institutionen i 19 europeiska stater under år 2021. Detta framgår av den årsrapport som offentliggjordes på måndagen av ˮObservatory on Intolerance and Discrimination Against Christiansˮ. Enligt denna rapport mördades i Europa fyra kristna under år 2021 [underförstått: på grund av sin religion, övers. anm.]. Rapporten anger även 14 fysiska attacker. ˮPå grund av de mörkertal, som man i allmänhet räknar med angående hatbrott, kan vi utgå från att de verkliga antalet fall är mycket högreˮ, fastslår man i rapporten. Dessa uppgifter förekommer även ˮHate Crime Dataˮ-rapporten från Organization for Security and Co-operation in Europe (OSCE), som offentliggörs onsdagen den 16 november.
Förutom hatbrott som vandalisering, stöld eller anlagda bränder har observatörsorganisationen enligt egna uppgifter även registrerat ett ˮoroväckande antalˮ negativa stereotyper samt förment rättfärdigande av våldshandlingar eller direkta kränkande uttalande mot kristna och den kristna tron som framförs av personer i offentlig ställning, bland annat politiker och journalister. Konkret konstaterar OIDAC ˮen oroväckande trend att samhället tycks vara likgiltigt mot nedlåtande uttalanden och lögnaktiga beskrivningar av kristna, särskilt i jämförelse med andra grupper, religiösa och icke-religiösaˮ.
Den ˮtilltagande sekulära intoleransenˮ har negativa inverkningar på de kristnas religionsfrihet, varnar OIDAC. Till den huvudsakliga ökningen av intolerans hör även vad man har iakttagit av en anmärkningsvärd självcensur bland kristna i det offentliga rummet, på medieplattformar och även på privata områden eller på arbetsplatser.
Målet för OIDAC är att ”analysera källor till intolerans gentemot och diskriminering av kristna och att identifiera intoleransens drivkrafter i vårt samhälle”, förklarade Madeleine Enzlberger, som är VD för OIDAC-Europa. I rapporten framkommer även att man har identifierat diskriminering i form av problematisk lagstiftning på nationell respektive internationell nivå, eller som bristande kompetens hos ansvariga som behandlar fall som gäller religion och religionsfrihet.
ˮMedia och politik bidrar ofta till att öka klyftor mellan kristna och sekulära grupperˮ, påminde Enzlberger. ”Tolerans och respekt ska gälla på samma sätt för att grupper i samhället samt skyddas. Därvid betonar vi betydelsen av religionsfrihet, inte bara för kristna i hela världen, utan även för icke-troende.”
Kathpress 2022-11-14
Detta är en nyhetstext.