Med stora säkerhetsåtgärder och massor av souvenirer väntas påven Franciskus på onsdag den 11 september ankomma till den mångreligiösa staden och ö-staten Singapore. Han spelar också en politisk roll med sitt besök där.
Den katolska St. Joseph’s Church är belägen i Singapores historiska centrum. Kyrkan var tom på tisdagsmorgonen den 10 september. Bara en ung man kom in, korsade sig och satte sig på en bänk i tio minuter. ”Jag kommer ofta hit för att be”, uttryckte Bryan Song. Nej, det är inget speciellt tillfälle. ”Att bara stanna upp och vara nära Gud”, sade 24-åringen.
Song ser fram emot påven Franciskus kommande besök och den påvliga mässan på torsdag den 12 september på Nationalstadion. ”Jag är förväntansfull och kan knappt vänta på att bli välsignad av påven Franciskus.” Sedan uttryckte han: ”Jag vill inte bli politisk. Men i dessa tider av extremism och den världsomspännande konservativa vågen är den här påven, som står upp för fred och harmonisk samexistens, särskilt viktig.”
Den välmående stadsstaten Singapore, som styrs av strikta lagar, är det sista stoppet på påvens mastodontresa till Asien-Stillahavsområdet, och kommer att pågå till den 13 september. Tidigare har han besökt Indonesien, Papua Nya Guinea och Östtimor. Den geografiska och kulturella närheten till Kina, som påven Franciskus har ägnat särskild uppmärksamhet åt i sin utrikespolitik i åratal, spelade en viktig roll i valet av detta resmål. Besöket är inte bara efterlängtat av den katolska minoriteten.
Med drygt 31 procent är de flesta av Singapores invånare buddhister, följt av personer utan religiös tillhörighet (20 procent). På tredje plats kommer kristna med knappt 19 procent, varav 395 000 är katoliker. Samtidigt är Singapore multireligiöst. Buddhister, taoister, muslimer, sikher, kristna och hinduer lever fredligt tillsammans.
Regeringen är mycket noga med att se till att extremister inte får fotfäste. De redan strikta säkerhetsåtgärderna förstärktes igen inför påven Franciskus besök. I en färsk säkerhetsrapport varnar Singapores regering för att terrorhotet fortfarande är högt.
Singapore grundades 1819 av Sir Stamford Raffles som en brittisk koloni. Den 11 december 1821 kom den katolske fadern Laurent Marie Joseph Imbert från Sällskapet för utländska missioner i Paris till Singapore för att företa missionsuppdrag i Malaysia och Kina. I ett brev till ordensbrodern Esprit-Marie-Joseph Florens, som vid den tiden var apostolisk vikarie i Siam, dagens Thailand, rapporterade Imbert om närvaron av katoliker i Singapore och behovet av en kyrklig mission. Datumet för Imberts ankomst ses som början på katolicismen i Singapore. Den äldsta kristna gudstjänstlokalen är dock den armenisk-ortodoxa kyrkan, som invigdes år 1823.
Stora religiösa och sekulära evenemang hör till ordningen för dagen i Singapore. Högtider firas även över religiösa gränser, såsom julen, den hinduiska ljusfestivalen, de stora islamiska högtiderna och buddhistiska naturliga högtider som det kinesiska nyåret eller den mycket populära månfestivalen, som börjar några dagar efter påvens besök. De religiösa evenemangen, såväl som sekulära evenemang, som det årliga nattloppet Formel 1, marknadsförs av regeringen som en annons för Singapore som turistmål och som en affärsplats.
Runt hörnet från St. Joseph’s Church blomstrar det multireligiösa och multietniska Singapore på Waterloo Street. Massor av människor flockas till det buddhistiska templet Kwan Im Thong Hood Cho. Framför templet säljer gatuförsäljare rökelsepinnar och lotusblommor. Mindre än 50 meter bort ligger det hinduiska Sri Krishnan-templet, helt i blått.
Snett mittemot det hinduiska templet ligger CANA som är det katolska centret, och centrum för Singapores ärkestift. Centrumets byggnad är enkel. Centrum för Singapores ärkestift är förmodligen den mest populära katolska platsen i staden dagarna före påvens besök. Å ena sidan kommer de förbeställda biljetterna till den påvliga mässan att utfärdas här. Å andra sidan är detta det viktigaste försäljningsstället för påvliga souvenirer: t-shirts, fläktar, ryggsäckar eller hattar – naturligtvis i gult och vitt, Vatikanens officiella färger. ”Folk rycker souvenirerna ur händerna på oss. Vi hinner knappt med att beställa varorna”, uttrycker försäljaren Carol Seow i butikens bakre rum, där lådor med påveassocierade prylar står staplade på hög.
Kathpress 2024-09-10
Detta är en nyhetstext.