Påven Franciskus vill ha en öppen dialog mellan teologin och humanvetenskaperna angående den nya teknologins inverkan på den mänskliga tillvaron. Till medlemmarna i Påvliga livsakademin sade påven vid en audiens på måndagen, att det vore bra om teologin kunde övervinna sin inriktning på försvaret av tron, så kallad apologetik, till förmån för ett bidrag till en definition av den nya humanismen.
Till detta hör ömsesidigt lyssnande och förstående mellan vetenskapen, teknologin och samhället. Målet är att försona de vetenskapliga och teknologiska framstegen med en vidareutveckling av ansvarskänsla och samvete.
Påven betonade att det löper en ”delikat gräns” mellan personen, den nya teknologin och det gemensamma bästa. Här skulle tron kunna lämna ett värdefullt bidrag. Som konkret exempel nämnde påven konflikten mellan önskemålet om patientens personliga dataskydd och nödvändigheten för vetenskaplig tillgång till data i den medicinska forskningen.
Ett ytterligare problemområde är informationsteknologins inverkan på frågan vad ”människan”, respektive relationen är. Gränsen mellan ”naturligt” och ”konstgjort”, eller mellan ”biologiskt” och ”teknologiskt” verkar mer och mer att flyta samman.
Därför är det viktigt att tänka över vad som utgör en människa. Därvid gäller det att ”understryka betydelsen av hur begreppet det personliga samvetet skall förstås i relationserfarenheten, som varken kan lösgöras från det kroppsliga eller det kulturella”.
Påvliga livsakademin, vars strategiska inriktning påven Franciskus under de gångna åren i väsentlig grad förändrat, skall under tre dagar under denna vecka diskutera ”Konvergensen i personen” och påverkan från den nya informations- respektive humanteknologin på etiken och det gemensamma bästa. Mer än 100 akademiker från alla världsdelar kommer att delta i diskussionerna och på programmet står 13 föredrag.
Kathpress 2023-02-20
Detta är en nyhetstext.