Efter sin vistelse i påvarnas traditionella sommarresidens Castel Gandolfo vid Albanerbergen några mil söder om Rom väntar i Vatikanen nu en lång rad frågor på att bli avgjorda av den nye påven Leo XIV under de kommande månaderna.
Strax efter att han valts som påve den 8 maj beslutade Leo XIV (alias Robert Francis Prevost) att alla höga chefer i kurian skulle fortsätta på sina poster tills vidare. Men det förväntas att han nu under den kommande hösten börjar genomföra ett antal olika personalförändringar på Vatikanens chefsetage.
Det namn som bland Vatikankännare nämns allra oftast i spekulationerna om förestående förändringar är den förre påvens chefsteolog kardinal Victor Fernandez (63 år). Även de bedömare som hoppas och räknar med att den nye påven ska följa sin föregångares reforminriktade linje betvivlar att Fernandez kommer att förbli chef för Dikasteriet för trosläran särskilt länge till. Den nye påven Leo betonar gång på gång att han betraktar det som sin viktigaste uppgift främja kyrkans interna enhet och att försona olika riktningar inom katolska kyrkan med varandra. Kardinal Fernandez betraktas inte som någon som klarar av att främja den inomkyrkliga enheten. Tvärtom, alltsedan han, på den förre påvens uppdrag, publicerade ett dokument om välsignelser för homosexuella, vilket ledde till en öppen revolt mot Vatikanen bland biskoparna i Afrika, är Fernandez uträknad som en möjlig fredsstiftare i inomkatolska konflikter. Hans oskickliga sätt att hantera frågan om kvinnliga präster vid det senaste världssynodmötet i Vatikanen bidrog heller till att stärka hans odds. Fast påven Leo kan ändå tänkas låta kardinal Fernandez vara kvar på sin post ännu en viss tid – precis som påven Franciskus lät föregångaren till Fernandez, kardinal Gerhard Ludwig Müller, stanna på posten under en period, fastän Franciskus och Müller var oense i många frågor, i ett (förgäves) försök från påven Franciskus sida att dämpa kardinal Müllers kritik mot påven.
På ett annat sätt förhåller det sig för de kardinaler som har fyllt 75 år och som därmed har uppnått den formella pensionsåldern. Bland dem kan Leo känna sig betydligt friare att göra som han vill. Hit hör exempelvis den brittiske kardinalen Arthur Roche som är chef för Dikasteriet för gudstjänstlivet och som betraktas som ett rött skynke bland konservativa katoliker. Roche förmodas ha författat dokumentet ”Traditionis custodes” som påven Franciskus offentliggjorde 2012 när han drastiskt begränsade möjligheterna att fira den äldre s k tridentinska liturgin. Men Roches hantering av frågan om liturgin har inte bidragit till att skapa inomkyrkligt lugn och ro och förmodligen kommer han snart att få lämna sin post.
Annorlunda förhåller det sig med den 75-årige kardinalen Kurt Koch från Schweiz. Sedan 15 år tillbaka är Koch ansvarig för Dikasteriet som handhar katolska kyrkans relationer till andra kristna samfund och dessutom relationerna till judarna. Koch framstår här som en skicklig och respekterad brobyggare. Vatikankännare förmodar att Koch blir kvar på sin post åtminstone till slutet av detta år. I slutet av oktober i år infaller nämligen 60-årsdagen av Andra Vatikankociliets dokument om ekumeniska frågor, ”Nostra aetate”. Och dessutom firas i slutet av november 1700-årsminnet av konciliet i Nicea, det första ekumeniska konciliet i kristenhetens historia.
En utnämning som lär komma mycket snart är en ny chef för Dikasteriet för biskopar, alltså den institution i kurian som Leo XIV själv var chef för innan han valdes till påve. Det rör sig om den institution i Vatikanen som hjälper påven vid tillsättandet av nya biskopar världen runt. Det anses sannolikt att någon av Leos tidigare medarbetare vid Dikasteriet blir dess nya chef.
Spekulationerna om en ny kardinalstatssekreterare – påvens närmaste medarbetare och position nummer två i Vatikanen direkt efter påven – har praktiskt taget tystnat. Den nuvarande kardinalstatssekreteraren, italienaren Pietro Parolin (70 år), lär få stanna kvar på sin post. Leo och Parolin är goda vänner och samarbetet mellan dem verkar fungera optimalt, så där lär ingen förändring ske. De båda verkar också innehållsligt dra åt samma håll, exempelvis i sin kritik mot Israels agerande i Gaza och mot Rysslands agerande i Ukraina.
Osäkert är ännu om påven Leo ser det som en del av sin uppgift som inomkyrklig fredsmäklare att resa på besök till de delar av världskyrkan där de inomkyrkliga slitningarna är som mest virulenta. I så fall kommer han inte som sin föregångare att resa till länder i den katolska periferin utan snarare till länder som Frankrike, Tyskland och sitt eget hemland USA.
Slutligen, ett beslut av eget slag gäller den kyrkorätttsliga processen mot kardinal Angelo Becciu (77 år) från Sardinien. Som förste kardinal i historien sitter Becciu fängslad i Vatikanens fängelse efter att ha ägnat sig åt riskfyllda ekonomiska spekulationer med Vatikanens tillgångar och därigenom förskingrat mångmiljonbelopp. Becciu har överklagat domen till den nye påven.
Kathpress 25-07-2025