På måndagen meddelade Vatikanen att påven Franciskus återigen reser till Ungern, i slutet av april. Förra gången gjorde påven bara ett sju timmar långt besök i Budapest, men denna gång besöker han den ungerska huvudstaden från den 28 till den 30 april. Det är bland annat inplanerat samtal med Ungerns president Katalin Novák samt med regeringschefen Viktor Orbán. Alla de samtal som brukar föras under en påveresa, med politiska ledare och representanter för diplomatiska kåren och civilsamhället, kommer att äga rum i Orbáns officiella residens i det tidigare karmelitklostret i den historiska stadsdelen belägen högre upp över Budapest. Under besökets sista dag är det inplanerat en stor söndagsmässa med påven Franciskus på Kossuth-torget framför den ungerska parlamentsbyggnaden.
För övrigt omfattar programmet bland annat ett möte på lördagen 29 april i Stefansbasilikan med biskopar, präster, ordensmedlemmar och den lokala kyrkans pastorala medarbetare, samt ett arrangemang för unga på László-Papp-arenan. I Elisabetskyrkan i närheten av järnvägsstationen Keleti kommer påven att möta flyktingar och personer som har drabbats av fattigdom.
Man har också planerat in ett möte med barn. Det ska äga rum i en kyrklig institution som är uppkallad efter den saligförklarade läkaren Ladislaus Bátthyany-Strattmann (1870–1931). Strax innan påven flyger tillbaka till Rom, deltar han i ett möte med representanter för vetenskap och kultur i det katolska Péter-Pázmany-universitetet. [Péter Pázmány var jesuit.]
Glädje i lokalkyrkan
Kyrkliga representanter i Ungern reagerade med stor glädje på meddelandet om påvebesöket. Till mötena med Franciskus välkomnar man hjärtligt inhemska och utländska präster, troende och pilgrimer, sa Budapests kardinal Péter Erdő i ett första uttalande. Påvens apostoliska resa är ”en mycket viktig händelse inte bara för katolikerna utan för hela Ungern inom och utanför gränserna”, förklarade biskopskonferensens ordförande András Veres. Det är en möjlighet till vittnesbörd ”om Kristus, vår framtid”, sade Veres, som är biskop av Győr.
Detta är inte påve Franciskus’ första resa till Ungern. Den 12 september 2021 besökte han Budapest under några timmar och firade där avslutningsmässan för katolska kyrkans veckolånga internationella eukaristiska kongress. Vidare höll han ett anförande inför olika kristna och judiska menigheter samt sammanträffade med ungerska biskopar och politiker, däribland president Orbán.
Alltsedan sitt första besök i Budapest har påven flera gånger uttryckt en önskan om att resa till Ungern igen. I augusti förra året mottog Franciskus den ungerska presidenten Novák i Vatikanen. Hon berättade efter mötet att hon under denna audiens igen hade riktat en officiell inbjudan till påven. Som en möjlig tid angav hon våren 2023. Och i april förra året bjöd även Orbán in påven.
Katolska kyrkan i Ungern
Ungerns historia är nära sammanlänkad med katolska kyrkan. Den helgonförklarade kung Stefan I (997-1038) grundade inte bara det ungerska riket, utan även tio stift och flera benediktinkloster, däribland dagens ärkeabbedi Pannonhalm, vars abbot är fullvärdig medlem av biskopskonferensen.
Före år 1945 fanns i Ungern en relativt sluten katolsk miljö. Under kommunisttiden förföljdes kyrkan och dess medlemmar tidvis svårt samt övervakades och diskriminerades. Religionsutövning var begränsad till de kyrkliga byggnaderna. Av de dittills mer än 10 000 ordensmedlemmarna kunde då bara några hundra fortsätta sitt arbete.
För närvarande räknar Ungern ungefär 9,6 miljoner invånare, av vilka två tredjedelar är katolskt döpta. Den ungerska staten är neutral i förhållande till livsåskådningar – det råder religionsfrihet. Den katolska kyrkan är en statligt erkänd sammanslutning och enligt författningen skild från staten. Efter att den kyrkliga strukturen omformades år 1993, finns det tretton katolska stift, av vilka fyra är ärkestift, och vidare ett apostoliskt exarkat för katoliker av den bysantinska riten.
Ärkebiskopen av Esztergom-Budapest, för närvarande kardinal Péter Erdő (70 år gammal), är dessutom primas av Ungern. Ordförande för biskopskonferensen är stiftsbiskopen András Veres (63 år gammal) av Györ. Ett av kyrkans stora problem är en tilltagande prästbrist – prästerna är ganska gamla. Något som inte har blivit tillräckligt utrett är kyrkans eventuella inblandning i den hemliga säkerhetstjänstens arbete under kommunisttiden.
Kathpress 2023-03-01
Detta är en nyhetstext.