Påven uppmanar prästkandidater att ha Jesu hjärta som förebild

Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost

Under ett möte i Peterskyrkan med prästseminarister och deras lärare har påven Leo XIV uppmanat till att förstå vänskapen med Jesus Kristus som en hjärtesak att vårda i den andliga kallelsen. I ett långt anförande på tisdagen talade påven om prästseminariet som en ”skola i känslor” och betonade betydelsen av inre mognad och äkthet för blivande präster.

”Jesus uppmanar er framför allt till att göra erfarenheten av vänskapen med honom och med era medbröder”, inskärpte påven i deltagarna i prästseminaristernas jubelårsarrangemang. Denna vänskap skall enligt Leo XIV inte avslutas i och med ämbetsvigningen utan ”omfatta alla livets aspekter”. Det handlar inte om att undertrycka aspekter av det mänskliga utan om att ta emot och förvandla i evangeliets anda. Målet är att bli ”lyckliga människor och präster” – människor ”som är broar och som inte utgör hinder för möten med Kristus”.

Hjärtats väg

Med tanke på hjärtat som det andliga centrumet talade påven om ett nödvändigt arbete på egen innerlighet. Detta är inte bara förutsättningen för andligt djup utan även för mellanmänsklig mognad:” Utan det inre livet är det andliga livet inte heller möjligt, eftersom Gud talar direkt till oss i hjärtat.” Leo XIV uppmuntrade även de unga männen till att inte frukta sina egna svagheter eller inre sår: ”Just ur dessa sår kan förmågan uppstå att vara nära dem som lider.”

Leo XIV erinrade om sin företrädare Franciskus encyklika Dilexit nos (2024) i vilken vördnaden för Jesu hjärta är central, och han betonade: ”Ett seminarium måste – oavsett vilken form det får – vara en hjärtats skola”.

Fortbildning och mognad

Av seminaristerna krävde påven även att de skall vidareutbilda sig intellektuellt och kulturellt. De teologiska studierna skall bedrivas i dialog med humaniora och aktuella samhällsfrågor som AI eller sociala media. Särskilt betonade han känsligheten för unga människors, fattigas och marginaliserades ”ofta stumma rop”: ”Som Kristus älskade med en människas hjärta uppmanas ni till att älska med Kristi hjärta.

Den mänskliga mognaden måste enligt Leo XIV redan stå i centrum för utbildningstiden. Dit hör även ”att ge ett namn och en röst åt sorgen, rädslan, ängslan och upprördheten” – och att bringa detta i kontakt med Gud. Kriser och gränser skall inte förtigas utan ses som möjligheter till nåd.

De blivande prästerna skall förvandla sina liv ”till en kärlekens gåva”, vädjade påven som uppmanade till att man måtte se Jesu hjärta som en måttstock ”som är besjälad av omåttliga medkänsla”. Efter detta mått skall även det prästerliga livet gestaltas. Seminaristerna skall bidraga aktivt i utformningen av utbildningen: ”Inte bara vara passiva mottagare utan även hänföras av det prästerliga livet. Leva i samtiden och med profetiska hjärtan blicka in i framtiden.”

Mötet var en del av firandet av jubelåret 2025 då för närvarande flera tusen prästkandidater och deras lärare befinner sig i Rom, däribland även seminarister från Österrike, till exempel medlemmar av prästseminariet ”Redemptoris Mater” i Wien. Påven Leo XIV hade redan i sin första angelusbön efter valet i maj uppmanat till att ”ta emot kyrkans och Kristi inbjudan” och ge sig in på ”prästkallelsens fascinerande äventyr”.

Kathpress 2025-06-24

Detta är en nyhetstext.

Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost
Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost

Under ett möte i Peterskyrkan med prästseminarister och deras lärare har påven Leo XIV uppmanat till att förstå vänskapen med Jesus Kristus som en hjärtesak att vårda i den andliga kallelsen. I ett långt anförande på tisdagen talade påven om prästseminariet som en ”skola i känslor” och betonade betydelsen av inre mognad och äkthet för blivande präster.

”Jesus uppmanar er framför allt till att göra erfarenheten av vänskapen med honom och med era medbröder”, inskärpte påven i deltagarna i prästseminaristernas jubelårsarrangemang. Denna vänskap skall enligt Leo XIV inte avslutas i och med ämbetsvigningen utan ”omfatta alla livets aspekter”. Det handlar inte om att undertrycka aspekter av det mänskliga utan om att ta emot och förvandla i evangeliets anda. Målet är att bli ”lyckliga människor och präster” – människor ”som är broar och som inte utgör hinder för möten med Kristus”.

Hjärtats väg

Med tanke på hjärtat som det andliga centrumet talade påven om ett nödvändigt arbete på egen innerlighet. Detta är inte bara förutsättningen för andligt djup utan även för mellanmänsklig mognad:” Utan det inre livet är det andliga livet inte heller möjligt, eftersom Gud talar direkt till oss i hjärtat.” Leo XIV uppmuntrade även de unga männen till att inte frukta sina egna svagheter eller inre sår: ”Just ur dessa sår kan förmågan uppstå att vara nära dem som lider.”

Leo XIV erinrade om sin företrädare Franciskus encyklika Dilexit nos (2024) i vilken vördnaden för Jesu hjärta är central, och han betonade: ”Ett seminarium måste – oavsett vilken form det får – vara en hjärtats skola”.

Fortbildning och mognad

Av seminaristerna krävde påven även att de skall vidareutbilda sig intellektuellt och kulturellt. De teologiska studierna skall bedrivas i dialog med humaniora och aktuella samhällsfrågor som AI eller sociala media. Särskilt betonade han känsligheten för unga människors, fattigas och marginaliserades ”ofta stumma rop”: ”Som Kristus älskade med en människas hjärta uppmanas ni till att älska med Kristi hjärta.

Den mänskliga mognaden måste enligt Leo XIV redan stå i centrum för utbildningstiden. Dit hör även ”att ge ett namn och en röst åt sorgen, rädslan, ängslan och upprördheten” – och att bringa detta i kontakt med Gud. Kriser och gränser skall inte förtigas utan ses som möjligheter till nåd.

De blivande prästerna skall förvandla sina liv ”till en kärlekens gåva”, vädjade påven som uppmanade till att man måtte se Jesu hjärta som en måttstock ”som är besjälad av omåttliga medkänsla”. Efter detta mått skall även det prästerliga livet gestaltas. Seminaristerna skall bidraga aktivt i utformningen av utbildningen: ”Inte bara vara passiva mottagare utan även hänföras av det prästerliga livet. Leva i samtiden och med profetiska hjärtan blicka in i framtiden.”

Mötet var en del av firandet av jubelåret 2025 då för närvarande flera tusen prästkandidater och deras lärare befinner sig i Rom, däribland även seminarister från Österrike, till exempel medlemmar av prästseminariet ”Redemptoris Mater” i Wien. Påven Leo XIV hade redan i sin första angelusbön efter valet i maj uppmanat till att ”ta emot kyrkans och Kristi inbjudan” och ge sig in på ”prästkallelsens fascinerande äventyr”.

Kathpress 2025-06-24

Detta är en nyhetstext.