Vatikanen har offentliggjort påven Franciskus svar till de fem konservativa kardinalerna, som krävt ett klargörande av centrala frågor rörande den katolska tron av honom. Dikasteriet för trosfrågor publicerade på måndagskvällen [den 1 oktober 2023] påvens svar av den 11 juli 2023 på dubia (tvivel), de fem frågor, gruppen emeriterade kuriekardinaler och stiftsbiskopar ställt till honom [den 10 juli 2023]. I sitt svar avvisar påven de fem kardinalernas tvivel. De rörde sig om utläggningen av den gudomliga uppenbarelsen, välsignandet av samkönade partnerskap, synodalitet som en konstitutiv dimension i kyrkan, prästvigning av kvinnor, samt ånger som en nödvändig förutsättning för absolution inom ramen för bikten sakrament.
I stället för att besvara frågorna i det vedertagna ja-nej-formatet, formulerade påven sitt svar undvikande, då han ansåg det klokt att inte direkt gå i svaromål, som det heter i inledningen till skrivelsen. Författarna till dubia är kardinalerna Walter Brandmüller (94) från Tyskland, Raymond Burke (75) från USA, Juan Sandoval (90) från Mexiko, Robert Sarah (78) från Guinea, samt den förre biskopen av Hong Kong, Joseph Zen (91).
Den till på onsdagen utlysta synodalförsamlingen är ett av kardinalernas temata, som ifrågasätter att biskopssynoden i Vatikanen kan utöva auktoritet i frågor som är förbehållna påven eller hela biskopskollegiet. För första gången kommer även icke-biskopar att ha rösträtt. Påven Franciskus hänvisade till deras egen skrivelse och uttryckte därvid deras rätt att delta, fritt yttra sig och vara medarbetare och uppnådde på så sätt en form av synodalitet vid utövandet av sitt ämbete. Det handlar inte bara om hierarkin utan om att ”hela Guds folk” skulle delta i kyrkans mission, upprepade påven, en ofta använd formulering.
Kardinalernas oro för nytolkningar av Guds ord avfärdade påven i sitt svar på dubia och hänvisade till utläggningen av den heliga Skrift i kulturell och historisk kontext och nämnde som exempel bibeltexterna om slaveri och kvinnor. Kulturella förändringar kunde inte ändra Guds ord, men erbjöd möjligheter att förtydliga dem. Detta har skett gång på gång under kyrkohistorien.
Välsignande av samkönade partnerskap avvisade inte påven helt, men appellerade till finkänsla och klokhet i själavården. Den som bett om en välsignelse uttrycker därvid en bön om Guds hjälp till en bättre livsföring, i förlitan på en fader, som kan hjälpa en att leva bättre, enligt Franciskus. Att möjligheten till en sådan välsignelse skulle ske genom stiftet eller en biskopskonferens avfärdade påven. Likaså avvisade han att jämställa samkönat partnerskap med äktenskap. Denna beteckning kan bara brukas om en förbindelse mellan en man och en kvinna, som av naturen är skapta för att alstra barn.
Frågan om prästvigning av kvinnor svarade han svävande på. Han betonade de troendes gemensamma prästadöme som jämställt med prästämbetet som sådant och uttalade sig inte för prästvigning av kvinnor. Därtill ifrågasatte han avfärdandet av frågan genom påven Johannes Paulus II (1978–2005). År 1994 hade denne från Polen härstammande påve i ett lärouttalande Ordinatio sacerdotalis förklarat att den katolska kyrkan ingalunda hade någon fullmakt att ge prästvigning åt kvinnor. Hur bindande detta uttalande är skulle kunna ge upphov till en utredning, skriver Franciskus och hänvisade till hur kyrkan 1992 hanterade frågan om giltigheten i vigningar som skett i anglikansk tradition.
På den likaledes ställda frågan om ånger som ett villkor för absolution hänvisade påven kardinalerna till prästernas själavårdande plikter. Ånger är naturligtvis nödvändig, men det finns många sätt att ge uttryck för den. ”Vi är inte herrar, utan ödmjuka förvaltare av sakramenten genom vilka de troende får sin näring.”
De fem kardinalernas dubia offentliggjordes av kardinal Burke på hans hemsida. Där till meddelade de att de riktat dessa frågor till påven den 10 juli och fått svaret dagen därpå. Påven hade besvarat deras skrivelse en dag senare – men låt vara inte i det ja-eller-nej-format som är brukligt när det gäller dubia. Därför omformulerade skrivelsen och den 21 augusti ånyo skickat in den.
Först några timmar efter kardinalernas meddelande blivit offentligt [den 1 oktober 2023], blev det tillgängligt på hemsida för Dikasteriet för trosfrågor. Dess prefekt, kardinal Fernández, hade enligt det offentliggjorda dokumentet bett påven om tillstånd att citera valda delar av hans svar, vilket påven gick med på den 25 september. Påven har dock inte hittills reagerat på kardinalernas omformulerade version annat än att tillgängliggöra sitt svar av den 11 juli.
Kathpress 2023-10-03
Detta är en nyhetstext.
Kardinalernas dubia på italienska och påven Franciskus svar på spanska finns via länken här