Vid byggnadsarbeten intill Lateranbasilikan i Rom har arkeologer gjort ett oväntat fynd. Man har där funnit betydande rester av byggnader som förmodligen har utgjort delar av det gamla påveresidenset, där Petrus efterföljare hade sitt säte ända in på 1200-talet. Enligt italienska medierapporter kan de tidigaste av de nu funna byggnaderna ha uppförts på 300-talet under kejsar Konstantin den store.
Den starkt befästa anläggningen renoverades sista gången på 1200-talet, innan påvedömet för ett knappt århundrade flyttade till Avignon i södra Frankrike. Det var först efter återkomsten därifrån på 1300-talet som Vatikanen kom att utgöra ett maktcentrum för den romerska kyrkan. Det gamla påveresidenset kom sedan att förfalla för att till slut bli bortglömt.
De nu aktuella utgrävningarna äger rum inom ramen för en nygestaltning av det stora torget runt Lateranbasilikan med tanke på den väntade stora strömmen av pilgrimer under det heliga året 2025. Italiens kulturminister Gennaro Sangiuliano har kommenterat utgrävningarna med orden: ”De nya utgrävningarna visar än en gång, att Rom utgör en outtömlig fyndplats för arkeologiska skatter.” Fynden kan bidra till att ge ny kunskap om stadens historia.
Det gamla påveresidenset i Lateranen, beskrivet som ett patriarksäte, var bland annat skådeplatsen för påvedömets historia under det så kallade mörka århundradet, som omfattade perioden från omkring 890 fram till 1046, när romerska klaner och europeiska makter stred om inflytandet i Rom. Under den tiden blev ett flertal påvar avsatta, fängslade eller till och med mördade.
Kathpress 2024-07-18
Detta är en nyhetstext.