Salesianer hjälper till i Aleppo

Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost

Ännu en månad efter den förödande jordbävningen den 6 februari råder i den nordsyriska miljonstaden Aleppo katastrofala förhållanden. Återuppbyggnad eller ens vardag är det inte att tänka på, och räddningsmanskapen är inriktad på att den begränsade utrustningen och de få räddningsteamen från arabländer ska dras tillbaka om tio dagar, eftersom det inte längre finns någon chans att hitta överlevande under rasmassorna. Detta berättade in en utsändning på onsdagen från Don Bosco-salesianerna fader Dani Gaurie, en ordensman från Syrien som är verksam i Aleppo.

Den 35-åriga prästen upplever fortfarande rädsla och hopplöshet bland befolkningen i Aleppo, säger han. När människorna förlorade sina hus, förlorade de också den sista förhoppningen om att kunna hämta sig om än långsamt från en situation som var svår redan före jordbävningen – och de förlorade sin säkerhet. ”Någon sade till mig: Tidigare, under kriget, byggde vi hus vid gatan för att få skydd, men nu springer vi ut på gatan därför att vi är rädda för våra hus.”

Don Bosco-salesianerna i Aleppo öppnade efter jordbävningen genast sina dörrar och tog emot många som hade blivit hemlösa genom katastrofen, säger fader Gaurie vidare. 750 personer har nu tagit sin tillflykt hit. ˮVi har öppnat alla rum i vår anläggning för att ordna sovplatser till alla. Jag sover i en korridor med några ungdomar. Det enda ställe där ingen sover, det är kyrkan, för fönsterglaset är sönder och det är för kallt.ˮ Under dagarna är man sysselsatt med praktiska angelägenheter som att laga mat och skaffa madrasser och täcken.

Fader Gauries största utmaning för närvarande är att ˮförmedla något hoppˮ till de unga. Före jordbävningen hade orden startat kurser med yrkesutbildning särskilt för denna grupp, och detta vill man fortsätta med. ”Men många vill ge sig av härifrån”, säger fader Gaurie. Med tanke på den svåra situationen är detta begripligt. På grund av den höga inflationen är det för många människor omöjligt att komma över ens de mest basala livsmedel, och dessutom finns det i Aleppo sedan tio år praktiskt taget ingen elektricitet, bara tillfälligtvis en eller två timmar om dagen tack vara privata dieselgeneratorer. Varmvatten eller tvättmaskiner kan man bara drömma om i Aleppo.

Don Bosco-salesianerna driver sedan 1948 en anläggning i Aleppo med för närvarande fyra präster och en broder. Här tar man varje vecka hand om upp till 800 barn mellan sex och femton år, med hjälp av ungefär 120 ungdomar och unga vuxna. Sådana familjer som drabbas särskilt av fattigdom för livsmedelspaket och presentkort.

Kathpress 2023-03-08

Detta är en nyhetstext.

Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost
Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost

Ännu en månad efter den förödande jordbävningen den 6 februari råder i den nordsyriska miljonstaden Aleppo katastrofala förhållanden. Återuppbyggnad eller ens vardag är det inte att tänka på, och räddningsmanskapen är inriktad på att den begränsade utrustningen och de få räddningsteamen från arabländer ska dras tillbaka om tio dagar, eftersom det inte längre finns någon chans att hitta överlevande under rasmassorna. Detta berättade in en utsändning på onsdagen från Don Bosco-salesianerna fader Dani Gaurie, en ordensman från Syrien som är verksam i Aleppo.

Den 35-åriga prästen upplever fortfarande rädsla och hopplöshet bland befolkningen i Aleppo, säger han. När människorna förlorade sina hus, förlorade de också den sista förhoppningen om att kunna hämta sig om än långsamt från en situation som var svår redan före jordbävningen – och de förlorade sin säkerhet. ”Någon sade till mig: Tidigare, under kriget, byggde vi hus vid gatan för att få skydd, men nu springer vi ut på gatan därför att vi är rädda för våra hus.”

Don Bosco-salesianerna i Aleppo öppnade efter jordbävningen genast sina dörrar och tog emot många som hade blivit hemlösa genom katastrofen, säger fader Gaurie vidare. 750 personer har nu tagit sin tillflykt hit. ˮVi har öppnat alla rum i vår anläggning för att ordna sovplatser till alla. Jag sover i en korridor med några ungdomar. Det enda ställe där ingen sover, det är kyrkan, för fönsterglaset är sönder och det är för kallt.ˮ Under dagarna är man sysselsatt med praktiska angelägenheter som att laga mat och skaffa madrasser och täcken.

Fader Gauries största utmaning för närvarande är att ˮförmedla något hoppˮ till de unga. Före jordbävningen hade orden startat kurser med yrkesutbildning särskilt för denna grupp, och detta vill man fortsätta med. ”Men många vill ge sig av härifrån”, säger fader Gaurie. Med tanke på den svåra situationen är detta begripligt. På grund av den höga inflationen är det för många människor omöjligt att komma över ens de mest basala livsmedel, och dessutom finns det i Aleppo sedan tio år praktiskt taget ingen elektricitet, bara tillfälligtvis en eller två timmar om dagen tack vara privata dieselgeneratorer. Varmvatten eller tvättmaskiner kan man bara drömma om i Aleppo.

Don Bosco-salesianerna driver sedan 1948 en anläggning i Aleppo med för närvarande fyra präster och en broder. Här tar man varje vecka hand om upp till 800 barn mellan sex och femton år, med hjälp av ungefär 120 ungdomar och unga vuxna. Sådana familjer som drabbas särskilt av fattigdom för livsmedelspaket och presentkort.

Kathpress 2023-03-08

Detta är en nyhetstext.