Situationen i Nagorno-Karabach tillspetsas mer och mer

Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost

Tillståndet i den armeniska enklaven Nagorno-Karabach, som från Azerbajdzjan sedan 40 dagar varit avskuren från omvärlden håller dagligen på att försämras, enligt Armenienexperten Jasmin Dum Tragut i Salzburg på onsdagen i Kathpress. Den medicinska försörjningen håller enligt henne på att bryta samman. Samtidigt har den armeniske utrikesministern Ararat Mirzoyan, i samband med ett av Armenien sammankallat särskilt sammanträde i det ständiga rådet för Organisationen för samarbete för säkerhet i Europa (OSZE) i Wiens Hofburg ännu en gång krävt att det internationella samfundet slutligen skall agera mot Azerbajdzjan.

Sedan den 12 december har de av Azerbajdzjan styrda så kallade ”utländska aktivisterna” spärrat den enda vägen, Latsjinkorridoren, som förbinder Karabach med Armenien. Omkring 120 000 människor är isolerade i Karabach. Enligt professor Dum-Tragut har man hittills med hjälp och eskort av Röda korset kunnat transportera 28 patienter från Artsach till Armenien så att de skulle kunna åtnjuta nödvändig behandling. I sjukvårdsinrättningarna i Artsach har alla planerade operationer fått ställas in. Omkring 400 personer har för tillfället inte kunnat behandlas. Särskilt problematiskt är tillståndet för intensivvårdspatienter. Under blockaden har 132 barn fötts. 14 av dem befinner sig på intensivvården och avdelningen för nyfödda på barnsjukhuset i Stepanakert.

På grund av den dåliga energiförsörjningen och bristen på livsmedel har skolor och förskolor redan fått stängas. Enklavens näringsliv står också inför sitt sammanbrott. 726 och därmed närmare en femtedel av företagen i Nagorno-Karabach har redan tvingats slå igen.

Den armeniske utrikesministern Ararat Mirzoyan sade i sitt tal till OSZE klart och tydligt att befolkningen i Nagorno-Karabach sedan en månad befinner sig i ett faktiskt belägringstillstånd. Den humanitära krisen förvärras dag för dag och kräver ett omedelbart och målinriktat ingripande från det internationella samfundet. ”Vi kan inte utan att agera bara utan att handla åse hur människor på grund av politiskt spel och kanske geopolitiska överväganden sakta hungrar ihjäl. Nu är det dags att handla”.

Azerbajdzjans agerande är ett klart brott mot överenskommelsen den 9 november 2020 mellan Azerbajdzjan, Armenien och Ryssland, enligt vilken det fastslagits att Latsjinkorridoren skall stå under kontroll av fredsbevarande styrkor från den ryska federationen och att Azerbajdzjan skall garantera fri passage för medborgare, fordon och frakt genom korridoren.

Blockaden av Nagorno-Karabach måste ses som en systematisk politik av Azerbajdzjan ”som syftar till en etnisk rensning av invånarna i enklaven”, enligt Mirzoyan. Genom att skapa outhärdliga levnadsvillkor för invånarna i Nagorno-Karabach vill Azerbajdzjan tvinga dem att lämna sitt hemland. […]

Den armeniske utrikesministern gav uttryck för sin oro över det armeniske kulturarvet i de områden som i kriget 2020 kom under Azerbajdzjans kontroll. En undersökningskommission från UNESCO angående dessa områden har från Azerbajdzjansk sida avvisats.

Kathpress 2023-01-18

Detta är en nyhetstext.

Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost
Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost

Tillståndet i den armeniska enklaven Nagorno-Karabach, som från Azerbajdzjan sedan 40 dagar varit avskuren från omvärlden håller dagligen på att försämras, enligt Armenienexperten Jasmin Dum Tragut i Salzburg på onsdagen i Kathpress. Den medicinska försörjningen håller enligt henne på att bryta samman. Samtidigt har den armeniske utrikesministern Ararat Mirzoyan, i samband med ett av Armenien sammankallat särskilt sammanträde i det ständiga rådet för Organisationen för samarbete för säkerhet i Europa (OSZE) i Wiens Hofburg ännu en gång krävt att det internationella samfundet slutligen skall agera mot Azerbajdzjan.

Sedan den 12 december har de av Azerbajdzjan styrda så kallade ”utländska aktivisterna” spärrat den enda vägen, Latsjinkorridoren, som förbinder Karabach med Armenien. Omkring 120 000 människor är isolerade i Karabach. Enligt professor Dum-Tragut har man hittills med hjälp och eskort av Röda korset kunnat transportera 28 patienter från Artsach till Armenien så att de skulle kunna åtnjuta nödvändig behandling. I sjukvårdsinrättningarna i Artsach har alla planerade operationer fått ställas in. Omkring 400 personer har för tillfället inte kunnat behandlas. Särskilt problematiskt är tillståndet för intensivvårdspatienter. Under blockaden har 132 barn fötts. 14 av dem befinner sig på intensivvården och avdelningen för nyfödda på barnsjukhuset i Stepanakert.

På grund av den dåliga energiförsörjningen och bristen på livsmedel har skolor och förskolor redan fått stängas. Enklavens näringsliv står också inför sitt sammanbrott. 726 och därmed närmare en femtedel av företagen i Nagorno-Karabach har redan tvingats slå igen.

Den armeniske utrikesministern Ararat Mirzoyan sade i sitt tal till OSZE klart och tydligt att befolkningen i Nagorno-Karabach sedan en månad befinner sig i ett faktiskt belägringstillstånd. Den humanitära krisen förvärras dag för dag och kräver ett omedelbart och målinriktat ingripande från det internationella samfundet. ”Vi kan inte utan att agera bara utan att handla åse hur människor på grund av politiskt spel och kanske geopolitiska överväganden sakta hungrar ihjäl. Nu är det dags att handla”.

Azerbajdzjans agerande är ett klart brott mot överenskommelsen den 9 november 2020 mellan Azerbajdzjan, Armenien och Ryssland, enligt vilken det fastslagits att Latsjinkorridoren skall stå under kontroll av fredsbevarande styrkor från den ryska federationen och att Azerbajdzjan skall garantera fri passage för medborgare, fordon och frakt genom korridoren.

Blockaden av Nagorno-Karabach måste ses som en systematisk politik av Azerbajdzjan ”som syftar till en etnisk rensning av invånarna i enklaven”, enligt Mirzoyan. Genom att skapa outhärdliga levnadsvillkor för invånarna i Nagorno-Karabach vill Azerbajdzjan tvinga dem att lämna sitt hemland. […]

Den armeniske utrikesministern gav uttryck för sin oro över det armeniske kulturarvet i de områden som i kriget 2020 kom under Azerbajdzjans kontroll. En undersökningskommission från UNESCO angående dessa områden har från Azerbajdzjansk sida avvisats.

Kathpress 2023-01-18

Detta är en nyhetstext.