Under de tio åren av sitt pontifikat har påven Franciskus ˮhaft en brant inlärningskurva bakom sig, och kanske har han den fortfarande framför sigˮ, när det gäller hanteringen av övergrepp. Den betonar den tyske experten på övergrepp, jesuitpater Hans Zollner, i en intervju med Vatikanradion med anledning av att Franciskus har varit påve i tio år. Zollner uppskattar att Franciskus redan vid den första allmänna audiensen under pontifikatet tog upp ämnet övergrepp.
Att påven har kommit långt på detta område har framför allt visat sig genom följderna av toppmötet i Vatikanen år 2019 om barnskydd. Med sin empati för övergreppsoffer är Franciskus en viktig förebild. Jesuiten Zollner är teolog och psykolog. Han leder det påvliga universitetet Gregorianas institut för skydd mot övergrepp.
Tidigt under pontifikatet inrättades år 2014 den påvliga barnskyddskommissionen, till vilken Franciskus även kallade offer. ”Så långt var det säkert ett viktigt steg, eftersom det visade att frågan även angår kyrkoledningen och är förankrad därˮ, säger Zollner. Och att drabbade offer involverades i kommissionen har visat ˮatt offrens röster är centrala även i en sådan kommission och i detta slags åtgärder som bidrar till att fästa uppmärksamheten på fråganˮ.
Att toppmötet 2019 om barnskydd ”ledde till mera än vad många har sett och ser hittills”, är fader Zollner övertygad om. ”Det har lett till en ny lag, som för första gången innebär att världskyrkan tar ett steg vidare mot en plikt att redogöra för vilka åtgärder som har vidtagits [i ett visst ärende eller på ett visst område], även om det inte först och främst handlade om att förhindra eller straffa övergrepp. För detta fanns det redan tidigare riktlinjer och lagstiftning. Utan det klargjordes hur biskopar, provinsialer eller ordensmästare för ordensgemenskaper, som inte fullgör vad föreskrivs i kyrkans normer och lagar, kan ställas till svars om de inte samarbetar.” Detta var ett första steg ”mot ett medvetande om att kyrkans ansvariga måste ta ansvar och även avlägga räkenskap inför offentligheten i kyrkan”.
Dessutom har det blivit andra förändringar i kyrkans lagstiftning. Andligt våld har kommit upp på dagordningen ˮPå så sätt att inte bara övergrepp mot barn och ungdomar står nu i fokus, utan även mot vuxna i behov av särskilt stödˮ, förtydligar Zollner.
Angående frågan om hur synen på övergreppsbrott har förändrats i kyrkan och även hos påven personligen, menar Zollner att Franciskus ˮframför allt under 2018 efter att han hade besökt Chile och ganska bryskt avvisat offrens anklagelser mot kyrkoledningen slog in på en ny vägˮ. Sedan dess står han bland annat även i kontakt med drabbade från Chile, ˮsom regelbundet besöker honom och som han också lyssnar tillˮ. Det är ett exempel på att direktkontakten med övergreppsoffer är viktigt för Franciskus, och det är också viktigt att lyssna till och träffa de drabbade.
Detta är också påve Franciskus stora styrka: ˮhans mänsklighet och hans förmåga till empati samt att han inte väjer under för offrens smärta, sår, vrede, besvikelse och depressionerˮ. I detta hänseende är han, enligt Zollner, en verklig förebild. Den mänskliga styrkan visar Franciskus även inför migranter och fattiga människor eller inför dem som annars är marginaliserade. Zollner: ˮDessa ligger honom varmt om hjärtat, Där ser man att han också verkligen identifierar sig med dessa personers lidande. Och det berör honom. Det har jag själv ofta märkt.ˮ
För fader Zollner leder även övergreppsskandalerna till avgörande frågor för kyrkan om vilken som är dess mission, dess självuppfattning och dess kommande prioriteringar. Men övergreppp är visserligen ”inte på långt när det enda som diskuteras i kyrkan”. Dock kan man här bunta ihop ”alla kyrkans framtidsfrågor” som hur man hanterar makt eller hur ”en annan sorts andlighet” kan uppstå.
Kathpress 2023-03-12
Detta är en nyhetstext.