En ny bok, The High Hallow, utforskar hur J.R.R. Tolkiens katolska tro bildade bakgrunden till hans författarskap och själsliv.
För tio år sedan bad fader Daniele Ercoli från Turin ärkebiskop Bernard Longley av Birmingham att påbörja en kanoniseringsprocess för Tolkien. Två år senare firades en särskild mässa i den kyrka i Oxford som författaren brukade frekventera. Påföljande år avhölls en ”kanoniseringskonferens” i Oxford från kyrkans sida i syfte att vitalisera intresset för den store författarens verk.
Sedan dess verkar mycket lite ha hänt för att driva på processen. En nyligen utkommen bok har uppmärksammat Tolkiens personliga fromhet: The High Hallow: Tolkien’s Liturgical Imagination av Ben Reinhard fokuserar på Tolkiens kärlek till mässan och hur den påverkat tillkomsten av ”Sagan om Ringen”. Tolkien själv underströk att boken i grund och botten var ett religiöst och katolskt verk. Detta är inget att förvåna sig över, för den katolska tron var själva fundamentet i Tolkiens liv.
När vännen och jesuitpatern Robert Murray såg likheter mellan gestalten Galadriel och Jungfru Maria höll Tolkien genast med honom: ”Jag förstår precis vad du menar…genom din hänvisning till Vår Fru, på vilken min blygsamma uppfattning om skönhet och enkelhet bygger.”
I ett brev till sin son uppmanade Tolkien denne att alltid utöva sin tro, ofta gå till sakramenten, särskilt bikten och att be allvarligt och ofta. ”Be alltid, när du promenerar, kör bil eller har stunder av andlig tomhet”. Han beskrev sitt eget böneliv i samma brev:
”Om du inte redan gör det, gör det till en vana att lovprisa. Jag ber ofta (på latin) Gloria Patri, Gloria in excelsis, Laudate Dominum, Laudate Pueri Dominum (som jag tycker särskilt mycket om), någon av söndagens psaltarpsalmer, Magnificat, Loretolitanian med bönen Sub tuum presidium. Om du har dessa böner i hjärtat behöver du aldrig söka efter ord. Det är också bra att kunna mässans kanon utantill, för då kan du läsa den när du är förhindrad att komma till mässan.”
Dr. Reinhard skriver att ”Tolkiens liv och fantasi var i grunden baserade på mässan. Hans glädjeämnen, sorger, konst och fantasier kunde tolkas genom kyrkans bön.”
Under en resa i Italien med sin dotter hade Tolkien en överväldigande känsla av att vara i ”kristendomens hjärta”. ”Jag upplevde en märklig känsla av dolt liv och kärlek, särskilt i kapellen där Sakramentet fanns.”
Han skrev också till sin son att han i mörka stunder vände sig till sakramentet, kärlekens centrum i livet men även i döden, som kräver att man avhänder sig allt, men ger en försmak av evig verklighet och uthållighet”.
Red. 2025-06-21
National Catholic Register
(Av Joseph Pearce, Vistiting Professor of Literature vid Ave Maria University och Thomas More College of Liberal Arts, New Hampshire.)