Den katolska prästen, teologen och filosofen Tomáš Halík har ånyo tagit till orda i skarpa ordalag för att kritisera den politiska utvecklingen i Tjeckien. Professorn vid Karlsuniversitetet i Prag och ordföranden för Tjeckiska Kristna Akademien anses sedan åratal vara en av landets mest prominenta moraliska röst. Vid sidan av sitt tydliga stöd för det av Ryssland angripna Ukraina varnar Halík alltmer för auktoritära tendenser i västliga demokratier – och särskilt i sitt hemland.
I fokus för hans senaste ställningstagande står den nya koalitionsregeringen under Andrej Babiš, som innehar sitt ämbete sedan slutet av det gångna året. Halík betecknade nyligen regeringen som en ”regering av nationell vanära” och frågade offentlig om civilsamhället snart återigen skulle bli tvunget att gå ut på gatorna för att försvara frihet och demokrati.
Särskilt uttryckte sig Halík nyligen i program i den kristna tevekanalen TV NOE. Där förklarade han utan omsvep att han ”av hela sitt hjärta” önskade att regering ”så snart som möjligt måtte falla och få ett slut”. För Tjeckiska republiken hoppas han framför allt på nyval så att de väljare som hade stött de nuvarande regeringspartierna ”får en möjlighet att gottgöra detta och i någon mån göra bot”.
”Sämsta regering”
I programmet motiverade Halík sina ord med hur den aktuella regeringen är sammansatt. Enligt hans uppfattning handlar det om ”den sämsta regering som vi har haft under Tjeckiens moderna historia”. Om den förblir vid makten under fyra år, kommer landet att ”förstöras”. Redan nu är det märkbart att den har satt igång med ett politiskt scenario ”som har förelagts av Kreml”. Huruvida det handlar om direkt inflytande eller bara om politisk inspiration, lämnade Halík öppet – parallellerna med utvecklingen i Slovakien och Ungern är dock omöjliga att misstaga sig på.
Konkret varnade han för angrepp på självständigheten för offentliga medier som, med avskaffandet av radiolicenser som förevändning, faktiskt kan förstatligas. Även den civilsamhälleliga sektorn befinner utsätts för påtryckningar: statligt understöd för viktiga institutioner, däribland scoutrörelsen, kan upphöra, och ekologiska initiativ minskar. Vidare menar Halík att regeringen ”säkert kommer att angripa senaten”, liksom författningsdomstolen. Där kommer ”det stora slaget” att utspela sig.
Att denna regering bildades förklarar Halík inte bara med populistiska vallöften. Många människor hade trott på Babis ord, ” han hade utlovat allt till alla”. Avgörande är dock en annan faktor: Två centrala aktörer i regeringen, Babiš och Okamura, var anklagade och hade ett elementärt intresse av parlamentarisk immunitet. Om de vore säkra på sin egen oskuld, skulle de enligt Halík, ”överlämna sig till det rättvisa straffet, en juridisk process”.
I detta läge förefaller Halík pessimistisk. Det finns ”inga goda utsikter”, sade han, och betonade nödvändigheten av ett vaksamt civilsamhälle. Framför allt måste oppositionen slå sig samman. Auktoritära regeringen är framgångsrika eftersom oppositionen är svag – ett mönster som man redan kan se i Slovakien och även kan upprepas i Tjeckien, om inte befolkningen reagerar i tid. ”Jag tänker att vi snart måste gå ut på gatorna igen”, varnar han.
Halík avslutar sitt ställningstagande med en appell till politik och samhälle. Huvudproblemet är att det saknas en klar och enad opposition. I detta vakuum kan det komma fram krafter som Tomáš Garrigue Masaryk en gång i tiden betecknade som ”samhällets patologiska bottensats”. Särskilt hårt kritiserade Halík också tonfallet hos politikern Tomio Okamura som själv i sitt nyårstal som röst för författningen skrek som på en kaserngård. Där måste man tydligt säga: ”Nu räcker det. Se upp!”
Teologen Halík som under kalla kriget prästvigdes i lönndom räknas internationellt som en av de mest kända katolska intellektuella. Hans böcker kommer ut i stora upplagor på bland annat engelska, tyska och polska.
Kathpress 2026-02-02
Detta är en nyhetstext.