Ungerns kyrkolagstiftning kränker religionsfriheten

Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna (Europadomstolen) i Strasbourg dömde i tisdags Ungern för brott mot religions- och föreningsfriheten. Domaren i Strasbourg gav 17 klagande ungerska kyrkor och trosgemenskaper rätt på 17 punkter. De hade överklagat den ungerska kyrkolagstiftningen 2012.

Genom lagen förändrades den rättsliga ställningen för ett stort antal föreningar och trosgemenskaper på ett missgynnande sätt. Enligt lagen beslutar i dag regeringen och parlamentet om det statliga erkännandet av kyrkor, och man gör då inte prövningen utifrån rent formella synpunkter, utan även innehållsliga – med argumentet att det gäller att undvika ”hot mot den nationella säkerheten”.

Tidigare ålåg det de regionala domstolarna att fatta beslut om erkännandet utifrån enbart formella utgångspunkter. Resultatet blev att ett dussintal föreningar erkändes, vilka i första hand ville få ekonomiska fördelar av sin legala status.

Sedan den nya lagen infördes 2012 är det inte möjligt att begära omprövning av parlamentsbeslutet. 17 drabbade kyrkor gick därför till domstolen i Strasbourg med sin kritiska inlaga.

Det nya beslutet förgicks av en häftig diskussion. Fem av domarna i Strasbourg var för, två antecknade en avvikande mening. Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna kan visserligen inte avskaffa kyrkolagstiftningen, men den kan bidra till att samtal mellan regeringen och de 17 förfördelade inleds.

Skulle parterna inte kunna komma överens om skadeståndets nivå kommer domaren i Strasbourg själv att fatta ett beslut om beloppets storlek.

Regeringen i Budapest försvarar skärpningen av kyrkolagstiftningen med att den förhindra uppkomsten av så kallade business-kyrkor, som missbrukar statliga bidragspengar. Detta argument godtar Europadomstolen som legitimt. Men domaren fann att den nya regeln fått ett alltför drastiskt resultat. Syftet borde hur som helst ha kunnat uppnås med ett mildare förfaringssätt.

Europadomstolens kritik rör det faktum att kyrkorna är tvungna bedriva lobbyverksamhet i parlamentet för sin framtida status som kyrkor. Därigenom rubbas principen om en åtskillnad mellan kyrka och stat. Erkännandet riskerar att bli ett politiskt beslut, och staten å sin sida riskerar att inte agera med den tillräckliga självständighet som krävs, menade domaren.

Kathpress 2014-04-09