Vänskap mellan jordbävningsdrabbade av olika religioner

Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost

Den förödande jordbävningen för drygt en vecka sedan har fört olika kyrkor i Turkiet närmare varandra, och även kristna och muslimer. Det berättar på tisdagen i en intervju med nyhetsportalerna AsiaNews och Agensir pater Antuan Ilgit som är kansler för det apostoliska vikariatet Anatolien i medelhavsstaden Iskenderun. Katastrofen har medfört en de facto-ekumenik bland de kristna, för att ”de ska hjälpa varandra”, säger pater Antuan som är jesuit. Vid sidan av relationerna mellan olika kristna riktningar har även den interreligiösa dialogen fått en uppmuntran. Kristna och muslimer ber tillsammans, och muslimer kommer också emellanåt till kristna gudstjänster.

De lokala förhållandena är enligt pater Ilgit fortfarande dramatiska. Många hus är skadade och i praktiken obeboeliga, då de kan störta in när som helst. Och det kommer fortfarande ibland häftiga efterskalv. Det råder brist på förnödenheter. […]

Redan vid det första skalvet under morgontimmarna den 6 februari, störtade den katolska katedralen in i Iskenderun, som ligger i omedelbar närhet av epicentrum. Bara absiden med tabernaklet förblev intakt. När som pater Ilgit då begav sig in i ruinen för att rädda det Allraheligaste sakramentet, kom det församlingsmedlemmar och sa gråtande att de nu hade förlorat sitt hem, berättar han. ”Jag trodde att de menade sina hem, men i stället talade de om katedralen, den latinska kyrkans enda närvaro i denna stad, och därtill ett viktigt centrum för livet och historien i denna kristna gemenskap.”

Nödkvarter i biskopsgården

Lyckligtvis hade biskopen hus intill stått emot jordbävningen, tack vare sitt trätak. Ungefär 100 personer har tagit sin tillflykt till refektoriet. ˮHär sover man, man äter och firar mässanˮ, berättar pater Ilgit. De första dagarna förde man hit de förråd som fanns och allt dricksvatten. Sedan kom det hjälp genom den spanska flottan – framför allt livsmedel, vatten och filtar. Dessutom har ungefär 1 000 matportioner per dag lagats till jordbävningsoffren, och man gör då ingen skillnad mellan konfessioner eller religioner, och både turkar och flyktingar från Syrien och andra länder får hjälp. […]

Tragedin har fört katolska, armeniska och ortodoxa kristna närmare varandra. Och: ”Det finns muslimer som ber om att få ta del i mässan, som ber och som upplever Gud som en källa till tröst.”

ˮKatastrof i det antika Antiokiaˮ

Biskop Paolo Bizzeti, som är apostolisk vikarie för Anatolien, berättar för den franska tidningen La Croix om en än större förstörelse i staden Antakya, 6 mil längre söderut. Detta är det antika Antiokia, som grundades ungefär år 300 f. Kr., och som en gång utgjorde utgångspunkten för aposteln Paulus’ och Barnabas’ missionsresa i Medelhavsområdet. Aposteln Petrus var stadens biskop innan han begav sig mot Rom. Staden har drabbats av en ˮenorm katastrofˮ, säger Bizetti.

I Antiokia bor för närvarande ännu 60 katolska familjer, och många av dessa har förlorat anhöriga genom jordbävningen. Ännu vet man inte hur många offer som har krävts. De båda prästerna av latinsk rit ska ha överlevt skalven. I Antiokia finns det även fem olika patriarkat, men inget av dessa har sitt säte i själva Antiokia. Bland de grekisk-ortodoxa och de latinsk-katolska troende upplever man stark ekumenik, berättar biskop Bizetti.

Kathpress 2023-02-14

Detta är en nyhetstext.

Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost
Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost

Den förödande jordbävningen för drygt en vecka sedan har fört olika kyrkor i Turkiet närmare varandra, och även kristna och muslimer. Det berättar på tisdagen i en intervju med nyhetsportalerna AsiaNews och Agensir pater Antuan Ilgit som är kansler för det apostoliska vikariatet Anatolien i medelhavsstaden Iskenderun. Katastrofen har medfört en de facto-ekumenik bland de kristna, för att ”de ska hjälpa varandra”, säger pater Antuan som är jesuit. Vid sidan av relationerna mellan olika kristna riktningar har även den interreligiösa dialogen fått en uppmuntran. Kristna och muslimer ber tillsammans, och muslimer kommer också emellanåt till kristna gudstjänster.

De lokala förhållandena är enligt pater Ilgit fortfarande dramatiska. Många hus är skadade och i praktiken obeboeliga, då de kan störta in när som helst. Och det kommer fortfarande ibland häftiga efterskalv. Det råder brist på förnödenheter. […]

Redan vid det första skalvet under morgontimmarna den 6 februari, störtade den katolska katedralen in i Iskenderun, som ligger i omedelbar närhet av epicentrum. Bara absiden med tabernaklet förblev intakt. När som pater Ilgit då begav sig in i ruinen för att rädda det Allraheligaste sakramentet, kom det församlingsmedlemmar och sa gråtande att de nu hade förlorat sitt hem, berättar han. ”Jag trodde att de menade sina hem, men i stället talade de om katedralen, den latinska kyrkans enda närvaro i denna stad, och därtill ett viktigt centrum för livet och historien i denna kristna gemenskap.”

Nödkvarter i biskopsgården

Lyckligtvis hade biskopen hus intill stått emot jordbävningen, tack vare sitt trätak. Ungefär 100 personer har tagit sin tillflykt till refektoriet. ˮHär sover man, man äter och firar mässanˮ, berättar pater Ilgit. De första dagarna förde man hit de förråd som fanns och allt dricksvatten. Sedan kom det hjälp genom den spanska flottan – framför allt livsmedel, vatten och filtar. Dessutom har ungefär 1 000 matportioner per dag lagats till jordbävningsoffren, och man gör då ingen skillnad mellan konfessioner eller religioner, och både turkar och flyktingar från Syrien och andra länder får hjälp. […]

Tragedin har fört katolska, armeniska och ortodoxa kristna närmare varandra. Och: ”Det finns muslimer som ber om att få ta del i mässan, som ber och som upplever Gud som en källa till tröst.”

ˮKatastrof i det antika Antiokiaˮ

Biskop Paolo Bizzeti, som är apostolisk vikarie för Anatolien, berättar för den franska tidningen La Croix om en än större förstörelse i staden Antakya, 6 mil längre söderut. Detta är det antika Antiokia, som grundades ungefär år 300 f. Kr., och som en gång utgjorde utgångspunkten för aposteln Paulus’ och Barnabas’ missionsresa i Medelhavsområdet. Aposteln Petrus var stadens biskop innan han begav sig mot Rom. Staden har drabbats av en ˮenorm katastrofˮ, säger Bizetti.

I Antiokia bor för närvarande ännu 60 katolska familjer, och många av dessa har förlorat anhöriga genom jordbävningen. Ännu vet man inte hur många offer som har krävts. De båda prästerna av latinsk rit ska ha överlevt skalven. I Antiokia finns det även fem olika patriarkat, men inget av dessa har sitt säte i själva Antiokia. Bland de grekisk-ortodoxa och de latinsk-katolska troende upplever man stark ekumenik, berättar biskop Bizetti.

Kathpress 2023-02-14

Detta är en nyhetstext.