Vatikanmuseerna presenterar tisdagen den 3 juni en ny forskningsvolym om barockarkitekten Francesco Borromini (1599–1667). ”Han efterlämnar ett levande arv av forskning och formgivningsmod som fortfarande ger arkitekter och forskare insikter om betydelsen av ett heligt och civilt rum”, förklarade medredaktören Alessandra Rodolfo om det aktuella värdet av Borrominis tänkande.
Verket innehåller bidrag från framstående italienska och internationella forskare från en konferens till Borrominis 350-årsdag, som hölls i december år 2017. Konferensen anordnades av Vatikanmuseerna i samarbete med Nationalakademin San Luca och fakulteten för arkitektur vid det romerska universitetet Sapienza. Bokbandet, utformat som ett grundläggande verktyg för studier av Borromini, omfattar 440 sidor med 237 illustrationer i svartvitt och färg.
Francesco Borromini, en av grundarna av den barocka arkitekturen, uppförde i Rom byggnader av exceptionell kvalitet som avgörande påverkade utvecklingen av europeisk arkitektur under 1600- och 1700-talen. Konstnären, som kom från Bissone i Tessin i dagens Schweiz, designade bland annat kyrkan Sant’Agnese in Agone vid Piazza Navona, oratoriet av den helige Filippo Neri, samt kyrkan San Carlo alle Quattro Fontane, som är en arkitektonisk juvel med oval kupol och vågig fasad, vittnande om Borrominis nyskapande anda.
Borrominis liv och gärning präglades dock också av rivaliteten med den nästan jämnårige Giovanni Lorenzo Bernini (1598–1680), under vars ledning han först arbetade vid Peterskyrkans byggarbetsplats. I kampen om påvliga uppdragsgivares gunst hade den mer introverte Borromini oftast otur gentemot syditalienaren Bernini. Efter att flera av Borrominis donatorer och vänner avlidit liksom förlusten av uppdrag tog Borromini sitt liv, strax före sin 67-årsdag av osäker anledning.
Kathpress 2025-06-03
Detta är en nyhetstext.