På onsdag den 31 maj startar en femdagars vetenskaplig konferens i Cerisy-la-Salle i Normandie om klosterön Mont-Saint-Michel. Skälet är att uppmärksamma påbörjandet av bygget av klosterkyrkan med dess sju valvbågar för 1000 år sedan. Fram till söndag, den 4 juni, kommer forskare att 70 kilometer från det berömda gudsinvigda berget, som årligen lockar miljontals turister, diskutera ön.
Enligt uppgift från arrangörerna är seminariet den största tvärvetenskapliga konferensen med temat Mont Saint-Michel sedan 1966. Temata omfattar historia, konstvetenskap, arkeologi, skyddet av byggnadsminnesmärken, samt litteratur-, biblioteks- och museiväsen. Arbetsspråket är franska.
Mont Saint-Michel, som ligger på gränsen mellan Normandie och Bretagne, är ett enastående exempel på kloster- och befästningsarkitektur och hör till Unescos världskulturarv. Årligen kommer omkring tre miljoner besökare till den tidigare klosterön, som sedan 1879 är förbunden med fastlandet genom en permanent väg på en vall. Genom igensandning under årtionden har emellertid 200 hektar av havsbukten försvunnit. Mellan 1995 och 2015 har man genom omfattande muddring och byggverksamhet återställt Mont Saint-Michels ökaraktär.
Enligt en legend var ön bebodd av en eremit på 500-talet. Ett klosterbygge påbörjades runt år 708. I en dröm uppenbarade sig ärkeängeln Mikael för den dåvarande biskopen av Avranches och uppmanade honom att upprätta ett kloster för tolv kaniker på den förutvarande keltiska begravningsplatsen. Berget kom sedan att kallas Mikaelsberget. Kanikerna efterträddes år 966 av 30 benediktinmunkar från reformklostret Saint Wandrille.
Under högmedeltiden utvecklades benediktinklostret till Frankrikes mest besökta vallfartsorter näst den helige Martin av Tours grav. Efter förstörelsen i samband med den franska erövringen av Normandie påbörjades på 1200-talet uppförandet av ett av medeltidens arkitektoniska och logistiska mästerverk: två gotiska byggnader i tre våningar uppfördes, som 1228 kröntes av en korsgång med 227 pelare.
Efter århundraden av andlig och byggnadsmässig nedgång omvandlade kung Ludvig XVI vid mitten av 1700-talet delar av klostret till statsfängelse. Under Franska revolutionen upphörde det religiösa livet helt. Fram till mitten av 1800-talet förblev Mont Saint-Michel en straffkoloni, men senare blev det i romantiskt svärmeri slutligen ett mål för massturism. Sedan 1874 åtnjuter det skydd som byggnadsminnesmärke. 1966 återupptogs klosterlivet genom benediktiner, sedan 2001 tillhöriga Fraternité Monastique de Jerusalem.
Kathpress 2023-05-29
Detta är en nyhetstext.