Anglikansk splittring når kärnområden

av ERIK ÅKERLUND

Anglican Mission in England (Anglikanska missionen i England, AMiE) har nyligen beslutat att viga en biskop för Storbritannien. Beslutet offentliggjordes samma dag som Skotska episkopalkyrkan – alltså den anglikanska kyrkan i Skottland – öppnade för vigning av samkönade par. Beskedet om biskopsvigning är anmärkningsvärt då det är kyrkor och biskopar inom Anglikanska kyrkogemenskapen (Anglican Communion) som står bakom det, och då det rör verkliga anglikanska kärnområden där den ”alternative” biskopen skulle verka.

Biskopsvigningen följer mönstret från Nordamerika, där alternativa strukturer för mer konservativa anglikaner byggts upp under lång tid. Grupper av anglikaner sökte där från början pastoral översyn av biskopar från Globala Syd, framför allt Afrika. Med tiden utvecklades det dock till en självständig kyrkostruktur, Anglican Church in North America (ACNA), som alltså är en mer konservativ parallellstruktur för anglikaner till det mer liberala The Episcopal Church (TEC).

En liknande utveckling är nu således på väg även på de brittiska öarna. Detta har en större tyngd, eftersom det nu handlar om biskopar som gör anspråk på jurisdiktion över områden som historiskt tillhör de verkliga kärnområdena för anglikanismen. Detta gäller särskilt provinsen Canterbury, vars ärkebiskop historiskt har setts som de anglikanska kyrkornas primas (den främste av anglikanska kyrkornas biskopar).

Grupper som ACNA i Nordamerika och AMiE i Storbritannien tillhör en alternativ, mer konservativ gemenskap av anglikanska kyrkor och grupper kallad Fellowship of Confessing Anglicans (FCA), ibland också kallad Global Anglican Future Conference (GAFCON) efter den konferens där gemenskapen eller nätverket grundades. Tyngdpunkten ligger, som ovan noterats, i det Globala Syd, och beroende på hur man räknar kan knappt eller drygt hälften av världens anglikaner sägas tillhöra denna alternativa struktur. En tung aktör inom FCA är anglikanska kyrkan i Nigeria, och dess ärkebiskop Nicholas Okoh. I anglikanska kyrkan i Nigeria finns omkring 18 miljoner av Anglikanska kyrkogemenskapens totalt omkring 80 medlemmar.

Splittringen rör frågor om sexualitet och bibelsyn. De mer konservativa grupperna består främst av evangelikaler (eller ”lågkyrkliga”) men med vissa inslag av anglokatoliker (eller ”högkyrkliga”). Företrädare för FCA hänvisar till Athanasius den Store (298–373) och dennes ingripande i andra stift i samband med de så kallade arianska striderna under 300-talet för att berättiga sitt agerande. Ärkebiskopen av Canterbury Justin Welby hänvisar å sin sida till beslut under konciliet i Nicaea 325 som reglerar förhållandet mellan olika lokalkyrkor och som förbjuder denna typ av agerande.

Beslutet om vigning av en biskop kom, som angivits, som ett svar på Skotska episkopalkyrkans beslut, men görs uttryckligen också för att ge alternativ pastoral tillsyn i England.

Erik Åkerlund 2017-06-16

Källa via denna länk och denna