Är religion till salu?

av KJELL BLÜCKERT
Många stater – inte minst i västvärlden – stöder religion på olika sätt. Det kan exempelvis vara genom bidrag till föreningsliv, momsbefrielse, subventionerade teologiutbildningar, hjälp med indrivande av medlemsavgifter, kyrkoantikvariska ersättningar. Frågan är om detta ekonomiska stöd också påverkar de teologiska doktrinerna.

Docenten i nationalekonomi vid Uppsala universitet Niklas Bengtsson presenterar i det senaste numret av Ekonomisk debatt (1/2019) en populär version av sin kommande vetenskapliga artikel i den internationellt välrenommerade tidskriften Journal for the Scientific Study of Religion med rubriken ”Are Religions for Sale? Evidence from the Swedish Church Revolt over Same-Sex Marriage”. [Foto: Uppsala universitet.]

Redan 1700-talsfilosofen David Hume drev tesen att man med skattemedel kan avteologisera kyrkor och samfund och göra dem mer politiskt följsamma. Staten kunde ”muta till sig prästernas lättja”, säger han, genom att garantera deras inkomster.

Det finns flera studier som har testat denna hypotes. Niklas Bengtsson har gjort en större studie där han undersöker präster i 1 477 av Svenska kyrkans församlingar och menar sig leda i bevis att ”präster som tjänstgör i församlingar med en hög grad av statligt skyddade intäkter är mindre benägna att offentligt motsätta sig samkönade äktenskap”.

En förflugen tanke: Med detta perspektiv vore studier av den ekonomiskt synnerligen välmående katolska kyrkan i Tyskland intressanta. Kanske finns de redan?

Kjell Blückert 2019-02-21

Läs artikeln här