Chile: Radikala grupper av mapuche utför attentat mot kyrkor

Även efter påven Franciskus ankomst fortsätter attentaten mot kyrkobyggnader. Tidigt tisdag morgon [16 januari] kastade en grupp på fem personer Molotovcocktails mot kyrkan Madre de la Divina Providencia i området Puente Alto. På brottsplatsen hittade säkerhetsstyrkor rester av brända chilenska och vatikanska flaggor.

Under veckan dessförinnan förekom det ytterligare fem attentat mot kyrkor, framförallt i den oroliga provinsen La Araucania. De senaste två attentaten gällde två kapell, som brann ner till grunden. En talesperson för brandkåren förklarade, att det var svårt att säkra bevismaterial på grund av den totala förstörelsen. Likväl antändes de två kapellen nästan samtidigt.

En radikal minoritetsgrupp bland mapuchefolket har tagit på sig ansvaret för de upprepade mordbränderna på kyrkliga inrättningar. Gruppen Weichan Auka Mapu motiverar sina handlingar med att kyrkliga företrädare är medansvariga i förtrycket av mapuche. För några veckor sedan bad president Michelle Bachelet och ursäkt för de historiska orättvisor Mapuche utsatts för och hon bjöd in företrädare till en dialog.

Även småbönderna i kris

Biskop emeritus från Villarrica, Sixtus Parzinger, sade i ett uttalande i måndags, att visserligen hade urinnevånarna förlorat sitt land under de senaste 100 åren, men även för många av de inflyttade småbönderna var läget kritiskt. ”De är chanslösa.” Regeringen har under sista tiden satsat mycket på skolutbildning av de marginaliserade grupperna.

Parzinger säger vidare, att medierna i Chile intresserar sig för ”Argentina-faktorn” vid besöket. Man skriver om president Mauricio Macris avståndstagande från påven. Förhållandet mellan den tidigare ärkebiskopen i Buenos Aires och den dåvarande guvernören i staden, nuvarande presidenten, skall ha varit extremt dåligt, och därför undviker påven att besöka sitt hemland.

Mässa i Temuco och möten med Mapuche

Vid sin ankomst till Chile i tisdags uppmanade påven regeringen att göra insatser för landets urinnevånare. Just de äldsta innevånarna blir ”ofta åsidosatta”. ”Deras rättigheter måste tillvaratas och deras kultur skyddas, för att inte en del av nationens identitet och rikedom skall gå förlorad”, sade Franciskus.

På onsdagen reser påven till Temuco, centrum för Mapuchefolket, där han skall fira en stor mässa. Enligt det officiella besöksprotokollet skall han även äta middag och samtala med åtta representanter för Mapuche.

Mapuche mellan kulturellt uppvaknande och radikalisering

Mapuche är urinnevånarna i södra Chile och Argentina. De kallades även araukanier och var det enda inhemska folk i Latinamerika, som höll stånd mot den spanska erövringen. Efter den chilenska självständighetsförklaringen 1818, inleddes på 1860-talet en period av rättlöshet: armén tågade in, konfiskeringar av mark, tillbakagång för den egna traditionen och språket. Först under senare år har det skett ett kulturellt uppvaknande bland mapuche. En liten minoritet har radikaliserats politiskt.

Enligt uppskattningar finns det ca 600 000 mapuche i södra Chile. Ytterligare hundratusen lever kulturellt rotlösa i huvudstaden Santiago. Endast omkring 10–15 procent av mapuche talar det egna språket, Mapudungun. Socialt räknas mapuche till den fattigaste och sämst utbildade delen av befolkningen. Till vardags är urinnevånarna diskriminerade jämförbart med romernas situation i Europa. Pinochet diktaturen (1973–1990) förnekade att det fanns etniska minoriteter.

Den västligt orienterade spanska kulturen och Mapuche kulturen är främmande för varandra. Mapuche (som betyder ”Jordens människor”) lever traditionellt icke hierarkiskt och i samklang med naturen. Detta i kontrast till de industriella formerna för jordbruk och utnyttjande av naturresurser, som hotar deras livsutrymme. Dessutom bidrar en växande miljöpåverkan liksom stora infrastrukturprojekt och övergrepp på mänskliga rättigheter till ytterligare konflikter.

En tredjedel av Mapuche är katoliker

Den katolska kyrkan, som tidigare var nära lierade med den spanska och chilenska statsmakten, har nu tydligt tagit ställning för Mapuche i frågor som gäller rätt till land samt mänskliga rättigheter. Kyrkan bidrar också till under visning i det inhemska språket.

På det religiösa området är situationen komplex. Omkring 40 procent av alla Mapuche tillämpar fortfarande sin naturreligion. Bland de 30 procent som är katoliker finns många som kopplar samman den katolska tron med Mapuche traditionerna. Jesuitpräster, som lever bland urbefolkningen, försöker teologiskt jämka samman den kristna Treenigheten med mapuchetrons Fyrhet.

Mer konfrontativ men framgångsrik är pingstkyrkans evangelikala missionsarbete, som med sin karisma och spontanitet talar mer direkt till mapuche än en intellektuell katolicism. De evangelikala kräver att mapuche skall ta avstånd från sin kultur och explicit avgöra sig för kristendomen.

Kathpress 2018-01-16