Klimatkonferens i Bonn: ”Vår värld är i nöd”

Klimatkonferensen i Bonn öppnades i måndags med en traditionell välkomstceremoni från det lilla öriket Fidji och med ett kraftfullt upprop till ett större engagemang för jordens klimat. Fram till den 17 november kommer fler än 25 000 delegater från hela världen att förhandla om hur det klimatavtal man enades om i Paris för två år sedan skall omsättas i praktiken. Målet är att begränsa ökningen av den globala genomsnittstemperaturen till under två grader jämfört med den förindustriella perioden. ”Vår värld är i nöd”, sade premiärministern från Fidji, Frank Bainimarama, vars republik leder klimatmötet, medan Tyskland utövar det så kallade ”tekniska värdskapet”.

Bainimarama påminde om att 2016 har varit ett rekordår vad gäller utsläpp av koldioxid i atmosfären och tillade att ”nu får vi inte misslyckas”. Klimatöverenskommelsen i Paris får inte bli urvattnad. Därför krävs också en insats av företagen, det civila samhället och trosgemenskaperna. ”Nu har sanningens ögonblick kommit.”

Chefen för FN:s klimatsekretariat UNFCCC, Patricia Espinosa, betonade att miljontals människor redan drabbats av klimatförändringen i form av extrema väderhändelser. Men möjligen är det bara en försmak av den framtida utvecklingen. Så kommer år 2017 sannolikt att bli ett av de tre varmaste åren sedan temperaturmätningarna startade. ”Vi kan inte unna oss lyxen att vänta längre.”

Den tyska miljöministern Barbara Hendricks betonade, att det nu är ont om tid, om vi skall nå målen i Parisöverenskommelsen. Att begränsa utsläppen av drivhusgaser, kallade ministern för en ”central utmaning för framtiden”. Det är därför nödvändigt att avstå från fossil energi.

Oceaniens biskopar hoppas på framsteg

Ett exempel på effekterna av den globala temperaturökningen är att många öar i Söderhavet är hotade. Havsnivån stiger, de tropiska stormarna blir kraftigare, grundvattnet och åkrarna blir försaltade, havet slukar allt mer land på de lågt liggande öarna. ”Eftersom öarnas ytor är så små, går det inte att flytta till annan plats på samma ö, utan den enda möjlighet som återstår är att utvandra till andra länder”, står det i en aktuell överblick över ”De mänskliga dimensionerna av klimatförändringen i Asien och Stilla Havet”, som sammanställts av Den Asiatiska Utvecklingsbanken (ADB). Om den globala uppvärmningen inte kan stoppas, varnar ADB, kommer jordbruket på Papua Nya Guinea, Salomoöarna och Fidji att ha brutit samman fram till år 2050.

Därför vädjar de katolska biskoparna från Oceanien om att klimatkonferensen i Bonn skall göra substantiella framsteg så att deras hemöar kan räddas. ”För många av våra människor är havet den omsorgsfullt vårdade försörjningskällan, havet är grunden till deras liv och det ger dem liv”, betonar de i ett budskap från deras folkförsamling i Auckland i Nya Zeeland, och de talar engagerat om en ”blå ekonomi”, som skall säkra en hållbar framtid för örikena: ”Med vårt mål, som är en blå ekonomi, skall vi hålla fast vid en utvecklingsmodell, som respekterar hållbarhet och ser bortom kortsiktig profit.” För att förekomma varje missförstånd betonar biskoparna även: ”Vi är inte motståndare till ekonomisk utveckling.”

Afrikansk biskop: Risken för hunger ökar

Men också i andra regioner i världen har människor drabbats svårt av klimatförändringarna. ”Jordbruket kan inte längre förlita sig på traditionell kunskap”, sade ordföranden för biskopskonferensen från Burkina Faso, ärkebiskop Paul Yemboaro Ouedraogo. Och han förklarar, att tidigare inväntade man de första regnen och sådde därefter. Nu är det slut med det, för idag vet människorna inte längre, om sådden skall komma upp. Istället för fortsatta regn kan det nu inte sällan komma perioder av torka så att sådden tvinar bort. Ofta kan det komma plötsliga regn, när grödan är mogen och då kan skörden inte torkas i ladorna.

Burkina Faso ligger till största delen i Sahelområdet, där betingelserna för jordbruk är svåra. Den västafrikanska staten räknas bland de fattigaste länderna i världen. ”Om man har en regnperiod på fyra månader, då räknas varje dag, varje vecka”, förklarar Ouedraogo. ”Om ni missar den perioden, då öppnas dörren till hunger och brist på livsmedel.”

Kathpress 2017-11-06