Minoriteter, marginaler och muslimer – påvens besök i Förenade Arabemiraten

I början av februari reste påven Franciskus till Förenade Arabemiraten, en resa främst präglad av religionsdialog men också ett uppmärksammande av den stora katolska minoriteten i landet. Franciskus har under sitt pontifikat särskilt fokuserat dialogen med muslimer, dels för att underlätta situationen för katoliker och andra kristna som lever under muslimskt styre, dels för att – på det vidare globala planet – stärka förutsättningarna för världsfred.

Resan pågick 3–5 februari, och hade temat ”Gör mig till ett redskap för din fred”. Betoningen av mänskliga möten och interreligiös gemenskap hör samman såväl med resan till Egypten 2017 som med den kommande resan till Marocko i slutet av mars. Det är dessutom i år 800 år sedan den helige Franciskus mötte sultanen Malik al Kamil, ett möte som gjort avtryck i konst och berättelser.

Den heliga Franciskus möter sultanen.
Kyrkan San Francisco de Assisi,
Apodaca, Nuevo León, Mexiko
.

Men resan är också, liksom resorna till Norden och Baltikum, en del av påvens uppmärksammande av marginalerna, utkanterna. 80 procent av invånarna i Förenade Arabemiraten är gästarbetare, omkring en miljon av dessa är katoliker från huvudsakligen Indien, Filippinerna och Sydamerika. Det betyder att katoliker utgör ungefär en tiondel av invånarna i landet, och de är fördelade på åtta församlingar.

I Förenade Arabemiraten råder inte samma restriktioner för ”främmande trosbekännare” som i andra delar av arabvärlden, och gudstjänster kan hållas utan att störas av myndigheter. Däremot är det inte tillåtet för icke-muslimer att förrätta bön eller andra typer av gudstjänst offentligt. Det är också svårt att bygga kyrkor och andra icke-muslimska religiösa byggnader, eftersom endast medborgare eller medborgares företag som kan äga land. Kyrkor byggs därför oftast på mark som ägs av kungafamiljen, och hyrs sedan ut till kyrkan. Kungafamiljen har också visat intresse och god vilja genom att kalla landets stora moské ”Maria Jesu moders stora moské”.

Det är alltid något uttalande eller ämne som väcker lite mer uppmärksamhet i den katolska världen, och den här gången är det en formulering i det dokument om mänskligt broderskap som påven och al-Azhars storimam shejk Ahmad el-Tayeb skrev under som väcker huvudbry. ”Pluralismen och den mångfald vi ser av religioner, kön, raser och språk är önskade av Gud i sin visdom, genom vilka människorna skapades”, står i dokumentet som sedan pläderar för religionsfrihet och en ömsesidig respekt som går utöver tolerans och istället ses som ett syskonskap. På flygplanet tillbaka till Vatikanen gav påven replik att dokumentet ur katolsk synvinkel inte viker en tum från Andra Vatikankonciliet, men det kommer troligen att krävas mer detaljerade förklaringar för att tillfredsställa de kritiker som anar en relativism i dokumentets formuleringar.

Under påvens besök hölls en interreligiös konferens med temat ”broderskap”, arrangerad av det i landet placerade internationella rådet för muslimska äldste, ett råd som sedan bildandet 2014 också verkar för inommuslimsk dialog och fred mellan olika muslimska grenar. Deltagare vid konferensen, däribland kardinal Joseph Coutts från Pakistan, uttryckte tacksamhet för de möten som blev. Kardinalen påpekade särskilt just temat som någonting nytt: ”Vi har talat om dialog och tolerans förut”, sade han, ”men det här är långt mer än tolerans.”

Samtidigt räcker det inte med konferenser med några hundra deltagare för att faktiskt göra avtryck. Fader Rafic Greiche, talesperson för katolska kyrkan i Egypten, konstaterade att varje konferens är ett litet steg. ”Det kommer att ta tid, för vi behöver ändra människors sätt att tänka.” Liknande tankar framförs av John L Allen i en analys i Crux, där han påpekar att även moderata muslimska ledare betraktar blasfemilagar som någonting nödvändigt, eftersom de troende annars kan reagera med kraftigt våld mot den som uttrycker religionskritik.

I sitt tal till konferensdeltagarna framhöll påven som religiös plikt för världens troende – oavsett tro – att aldrig visa godkännande eller villighet till krig. Han nämnde då särskilt Jemen, en krigskatastrof där Förenade Arabemiraten är inblandade och har anklagats för krigsbrott.

Zayed Sports City Stadium,
Abu Dhabi.

På resans sista dag, den 5 februari, firades den första publika katolska mässan i landet, och den, såvitt vi vet, största någonsin i regionen. Omkring 40 000 var samlade på Abu Dhabis stadion och ytterligare 90 000 följde mässan på storbildskärmar utanför.

Magdalena Dahlborg 2019-02-11

Källor: Crux Now här och här och här; Zenit här; National Catholic Reporter här och här och här; Catholic Herald här