Spänningen mellan Moskva och Ukraina

av ANDREAS MAZETTI PETERSSON
Onsdagen den 23 januari 2019 stod Utrikespolitiska institutet i Stockholm värd för ett seminarium, som utgick från rubriken ”Ukraina andliga splittring från Ryssland”. Bakgrunden till att seminariet tillägnades ovannämnda rubrik är det beslut som det ekumeniska patriarkatet av Konstantinopel lät fatta den 11 oktober 2018 om att erkänna den ortodoxa kyrkan i Ukrainas fristående status gentemot patriarkatet av Moskva.

Detta beslut innebär att de ukrainare som tidigare betraktades som schismatiker – sedan patriarkatet av Moskva låtit exkommunicera dem – nu återigen har fått sin status som ortodoxa erkänd. I Moskva har beslutet om en självständig ukrainsk ortodox kyrka dock mottagits med ogillande, dels från president Vladimir Putin, dels från Moskvas patriark Kirill.

Under seminariet medverkade Cyril Hovorun, ortodox präst och teologie doktor; Karina Shyrokykh, doktor i samhällsvetenskap; Per-Arne Bodin, professor i slaviska språk samt moderator Martin Kragh, docent och chef för Rysslands- och Eurasienprogrammet vid Utrikespolitiska institutet. Gemensamt för deltagarna i seminariet var att de samstämmigt ansåg att frågan om att Ukrainas ortodoxa kyrkas självständighet vis-á-vis Moskva är av pastoral angelägenhet för de tidigare exkommunicerade ukrainarna, men samtidigt stod det klart är frågan är mer mångfacetterad än så.

Efter att moderator Martin Kragh hade hälsat seminariedeltagare och auditorium välkomna framhöll Cyril Hovorun att den känslomässiga lättnad som miljontals ortodoxa ukrainare nu upplever – sedan de inte längre betraktas som schismatiker – inte bör förringas. Detta, menade Hovorun, är tack vare det ekumeniska patriarkatets beslut att förklara den ortodoxa kyrkan i Ukraina för självständig från Moskvapatriarkatet.

Hovorun sade vidare att det civila samhället i Ukraina utmärks av politisk oenighet, men att bland de oeniga politikerna har den ortodoxa kyrkan en enande funktion. Dock betonade Hovorun behovet av fortsatt försiktighet för den ortodoxa kyrkan i Ukraina så att den inte beblandar sig med den sekulära staten, eftersom politiker i Ukraina gärna använder kyrkan för politiska syften.

Hur politiker använder frågor som främst är av kyrklig karaktär för att vinna politiska poänger var något som nästa medverkande i seminariet, Karina Shyrokykh, lyfte fram. Shyrokykh diskuterade hur Ukrainas president Petro Porosjenko i sina tal låter frågan om den ortodoxa kyrkans självständighet från Moskvapatriarkatet bli till en angelägenhet för det civila samhället. På detta vis, menade Shyrokykh, sammanfaller Ukrainas andliga och sekulära självständighet från Moskva i presidentens retorik. Det finns vidare en vilja hos president Porosjenko att blicka västerut och enligt Shyrokykh gagnas Porosjenkos Nato- och EU vänliga profil av brottet med Moskva.

Den siste seminariedeltagaren att tala var professor Per-Arne Bodin. Bodin framhöll hur viktig roll historia spelar i den konflikt, som nu råder mellan Moskva och Ukraina. Bodin berättade att sedan år 1589 – då Moskva erkändes som ett eget patriarkat – har patriarken av Moskva haft titeln patriark över Moskva och hela Rus (Rus syftade då till den geografiska föreningen av områden vars huvudstad under högmedeltid var Kiev). Efter tsartidens slut år 1917 kollapsade däremot den gamla ordningen och patriarken av Moskva slutade att använda Rus i sin titulatur.

Bodin sade fortsättningsvis att det var först år 1943 som patriarken – efter en överenskommelse med Sovjetunionens dåvarande president Josef Stalin (1878–1953) – gjorde anspråk på att återinföra Rus i sin titulatur. Rus syftade då till det geografiska område som innefattade Sovjetunionen, men inte Georgien som hade en egen patriark. Bodin förklarade vidare att Moskvapatriarken Kirill idag använder Rus i sin titulatur och har motiverat fortsatt bruk av detta – trots att Sovjetunionen upphörde att existera år 1991 – genom att tala om kanoniska, snarare än nationalgeografiska, gränser.

Lyssna till intervju med Per-Arne Bodin genom att klicka till vänster på den gråsvarta rektangeln nedan.

Vid sidan av betoningen av konceptet Rus hos patriark Kirill finns, enligt Bodin, synen hos patriarken att Moskva är det tredje Rom. Bodin sade att Kirill använder denna diffusa – likväl för Moskvapatriarkatet viktiga – term synonymt med Rus, alltså som ett extra-territoriellt fenomen som inkluderar de forna Sovjetstaterna. För patriark Kirill är självständighetsförklaringen av den ortodoxa kyrkan i Ukraina en stor besvikelse och Bodin avslutade sitt anförande med att säga att Kirill har investerat mycket energi åt att stärka förbindelserna mellan Ukraina och Moskva.

Slutordet på seminariet gick till Cyril Hovorun som menade att andra områden nu kan tjäna på Ukrainas självständighet och han nämnde Belarus och Krim som områden som inom en överskådlig framtid skulle kunna följa Ukrainas exempel. För övrigt ville Hovorun tona ned konflikten mellan Moskva och de andra patriarkaten inom den ortodoxa kyrkofamiljen och han hävdade att det inte råder någon schism inom ortodoxin. Schismen, sade Hovorun, existerar endast i Moskvapatriarkatets retorik.

Andreas Mazetti Petersson 2019-01-28

Lyssna till intervju med Martin Kragh genom att klicka till vänster på den gråsvarta rektangeln nedan.