Sveriges kristna råd framhåller religionsfriheten i remissvar

Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost

Sveriges kristna råd har yttrat sig om promemorian om ny covid-19-lagstiftning från den 22 december 2020, och framhåller där att de begränsningar som restriktionerna innebär för kristen gemenskap är faktiska inskränkningar av den grundlagsstadgade friheten att i gemenskap med andra utöva sin religion.

Rådet konstaterar att det är viktigt att värna liv, och att detta handlar både om att bekämpa smitta och om folkhälsan i ett vidare perspektiv, där det i dag är tydligt att social isolering ökar social utsatthet och psykisk ohälsa. Man påpekar att religionsfriheten är en mer grundläggande rättighet än till exempel egendomsskydd och näringsfrihet, och att det därför är en brist i den föreslagna lagen att dessa behandlas mer utförligt i promemorian. Rådet påminner om att deltagande i ett regelbundet gudstjänstliv för många kristna är grundläggande, och att det som sker i gudstjänsten inte kan ersättas av digitala alternativ, samt att det för vissa av medlemssamfunden även är avgörande att medlemmarna regelbundet kan vara delaktiga i förvaltande och mottagande av sakramenten.

På grundval av detta skriver rådet att man accepterar förslaget om en tillfällig lag med särskilda begränsningar, med hänsyn till den rådande situationen. Man framhåller vikten av det begränsade tidsspannet, eftersom lagen får konsekvenser för grundläggande fri- och rättigheter. Man understryker att sådana begränsningar är en extraordinär åtgärd, och att möjligheten att utöva sin religion, enskilt och tillsammans, är en absolut rättighet som inte ska begränsas, och noterar också att en stängning av kyrkorum innebär en direkt inskränkning av enskildas möjligheter till religionsutövning. Därför påpekar man att regeringen behöver vidareutveckla sitt resonemang vad gäller den föreslagna lagens relation till den absoluta rätten till religionsfrihet. I yttrandet föreslås också att särregleringen vad gäller begravningar följer med till den nya förordningen.

I yttrandet finns en oro för att lagen ska bli underlag för fortsatt lagstiftning inom området, eftersom det finns en tendens att i någon form permanenta tillfälliga lagar. Rådet påpekar också att samfund och församlingar påverkas av flera av de förbud och begränsningar som föreslås, utan att detta på något vis markeras i lagstiftningen. De kristna församlingarnas verksamhet omfattar även lokaler för fritids- och kulturändamål, ungdomsverksamhet och karitativt arbete, liksom serveringsverksamhet. Det behöver, skriver rådet, klargöras om regleringarna enbart gäller offentliga sammankomster eller om de också omfattar exempelvis församlingsmöten, styrelsemöten, studiecirklar, scoutgrupper och liknande. Församlingar har rapporterat att Polismyndigheten har tillämpat nuvarande regleringar olika i olika distrikt.

Det konstateras även att restriktionerna får i olika hög grad ekonomiska konsekvenser för församlingar, som ofta, i olika hög grad, driver verksamhet med intäkter från exempelvis kollekter och servering. Därför menar rådet att församlingar bör kunna få kompensation på samma sätt som en rad andra aktörer i samhället, och att generella stöd bör utformas så att även trossamfundens verksamhet omfattas.

Remissvaret finns på https://www.skr.org/covid-19-lag/.

Red. 2020-12-28

Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost
Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost

Sveriges kristna råd har yttrat sig om promemorian om ny covid-19-lagstiftning från den 22 december 2020, och framhåller där att de begränsningar som restriktionerna innebär för kristen gemenskap är faktiska inskränkningar av den grundlagsstadgade friheten att i gemenskap med andra utöva sin religion.

Rådet konstaterar att det är viktigt att värna liv, och att detta handlar både om att bekämpa smitta och om folkhälsan i ett vidare perspektiv, där det i dag är tydligt att social isolering ökar social utsatthet och psykisk ohälsa. Man påpekar att religionsfriheten är en mer grundläggande rättighet än till exempel egendomsskydd och näringsfrihet, och att det därför är en brist i den föreslagna lagen att dessa behandlas mer utförligt i promemorian. Rådet påminner om att deltagande i ett regelbundet gudstjänstliv för många kristna är grundläggande, och att det som sker i gudstjänsten inte kan ersättas av digitala alternativ, samt att det för vissa av medlemssamfunden även är avgörande att medlemmarna regelbundet kan vara delaktiga i förvaltande och mottagande av sakramenten.

På grundval av detta skriver rådet att man accepterar förslaget om en tillfällig lag med särskilda begränsningar, med hänsyn till den rådande situationen. Man framhåller vikten av det begränsade tidsspannet, eftersom lagen får konsekvenser för grundläggande fri- och rättigheter. Man understryker att sådana begränsningar är en extraordinär åtgärd, och att möjligheten att utöva sin religion, enskilt och tillsammans, är en absolut rättighet som inte ska begränsas, och noterar också att en stängning av kyrkorum innebär en direkt inskränkning av enskildas möjligheter till religionsutövning. Därför påpekar man att regeringen behöver vidareutveckla sitt resonemang vad gäller den föreslagna lagens relation till den absoluta rätten till religionsfrihet. I yttrandet föreslås också att särregleringen vad gäller begravningar följer med till den nya förordningen.

I yttrandet finns en oro för att lagen ska bli underlag för fortsatt lagstiftning inom området, eftersom det finns en tendens att i någon form permanenta tillfälliga lagar. Rådet påpekar också att samfund och församlingar påverkas av flera av de förbud och begränsningar som föreslås, utan att detta på något vis markeras i lagstiftningen. De kristna församlingarnas verksamhet omfattar även lokaler för fritids- och kulturändamål, ungdomsverksamhet och karitativt arbete, liksom serveringsverksamhet. Det behöver, skriver rådet, klargöras om regleringarna enbart gäller offentliga sammankomster eller om de också omfattar exempelvis församlingsmöten, styrelsemöten, studiecirklar, scoutgrupper och liknande. Församlingar har rapporterat att Polismyndigheten har tillämpat nuvarande regleringar olika i olika distrikt.

Det konstateras även att restriktionerna får i olika hög grad ekonomiska konsekvenser för församlingar, som ofta, i olika hög grad, driver verksamhet med intäkter från exempelvis kollekter och servering. Därför menar rådet att församlingar bör kunna få kompensation på samma sätt som en rad andra aktörer i samhället, och att generella stöd bör utformas så att även trossamfundens verksamhet omfattas.

Remissvaret finns på https://www.skr.org/covid-19-lag/.

Red. 2020-12-28