Systematisk förföljelse av kristna i Iran

Inför valet i Iran i juni i år granskas landets hantering av mänskliga rättigheter av omvärlden, och domen är inte nådig: de sitter trångt. Om situationen inte förbättras kommer sanktionerna att fortsätta.

FN:s särskilda rapportör för mänskliga rättigheter i Iran, dr Ahmed Shaheed, anmärkte i september 2012 att drygt 300 kristna har häktats och satts i fängelse sedan 2010, samt att minst 41 kvarhållits i allt från en månad till över ett år, ibland utan åtal.

Enligt rapporter från brittiska utrikesdepartementet (FCO) och newyorkbaserade Internationellt upprop för mänskliga rättigheter i Iran (ICHRI) har man bevis för ”systematisk förföljelse och åtal” mot kristna konvertiter och protestantiska kristna, ett brott mot internationella överenskommelser.

[Pastor Youcef Nadarkhani återser sin fru Fatemah efter att ha släppts ur fängelset i september 2012. Foto: fam. Nadarkhani privat förWorld Watch Monitor.]

I sin aprilrapport framhåller ICHRI att sanktionerna inte drabbar regimen utan snarare ”avsevärt försvårar för medborgarna att få sina ekonomiska och medborgerliga rättigheter tillgodosedda”.

President Mahmoud Ahmadinejad sade i våras att Iran ”tillbakavisar” FN:s anklagelse om ökande diskriminering av trosminoriteter och hävdade att ”alla iranier, oavsett religiös och etnisk tillhörighet åtnjuter samma medborgerliga rättigheter”.

Emellertid hävdas i IHCRI:s januarirapport, Trons pris. Förföljelse av protestantiska kristna och kristna konvertiter, som bygger på intervjuer med 31 kristna mellan april 2011 och juli 2012, att ”trots den iranska regeringens försäkran om att erkända trosminoriteters rättigheter respekteras utsätts den kristna folkgruppen i Iran för systematisk förföljelse och åtal från statens sida”.

Denna uppfattning delas av Mansour Borji, talesman för den så kallade Operation 18 inom den kristna människorättsorganisationen Christian Solidarity Worldwide: ”Godtyckliga häktningar och fängslanden, hårda begränsningar för gudstjänster på persiska, förbud att ge ut biblar och kristen litteratur på persiska, hot och trakasserier mot evangeliska församlings- och kyrkoledare samt upprepade försök att konfiskera kyrklig egendom – så ser mönstret ut.”

Kristna i Iran

Antalet kristna i Iran uppges av World Christian Database 2010 vara färre än 300 000 (0,36 procent av befolkningen). ”Etniska kristna” av främst armenisk (100 940) eller assyrisk (74 000) härkomst utgör merparten, medan 25 procent (färre än 70 000) är protestanter, varav merparten uppges vara konvertiter med muslimsk bakgrund.

Det är omöjligt att ange exakt antal, eftersom det är riskfyllt att bekänna sin tro (i synnerhet för före detta muslimer) men siffran är troligen avesvärt högre än den angivna. Vissa kristna organisationer, bland annat ICI (Iranian Christians International), hävdar att enbart antalet konvertiter skulle kunna vara hela 500 000. Många kristna i Iran tillhör underjordiska husförsamlingar, vilka alltsedan 2001 har dragit till sig allt fler, trots att gudstjänstdeltagare och församlingsmedlemmar utsätts för ”godtyckliga” gripanden och kvarhållanden i häkte, och även avrättningar och mord.

”Rent principiellt ingår protestanterna, lika väl som armenier och assyrier, i den grupp av kristna samfund som erkänns enligt landets konstitution. Men i praktiken har [protestanter] förföljts och blivit diskriminerade, och har blivit utsatta för betydligt mer aggressiva statliga restriktioner och brott mot mänskliga rättigheter än inhemska (etniska) kristna grupper”, konstaterar ICHRI.

[Den protestantiska huvudkyrkan “Guds församling” (Central Assembly of God) i Teheran.]

 

 

Religionsfrihet

Enligt ICHRI bryter Iran mot flera punkter i det internationella avtalet om medborgerliga och politiska rättigheter, bland annat artikel 18 om religionsfrihet.

Irans egen syn på denna frihet granskas noggrant i båda rapporterna. Som exempel anförs ett antal kristna i Iran som har arresterats och kvarhållits i fängelse, ”ofta utan vare sig rättegång eller juridisk hjälp” (FCO). De vanligaste anklagelsepunkterna är ”regeringsfientlig propaganda”, ”brott mot nationens säkerhet”, ”kontakt med utländsk fiende eller med gruppering mot regimen” samt ”maskopi med fientliga utlänningar”.

Frisläppandet i september 2012 av den dödsdömde pastor Youcef Nadarkhani hyllas i rapporten som ett ”sällsynt men lyckat resultat av uthålliga påtryckningar från omvärlden”.

Ett antal kristna iranier sitter i fängelse under ”svåra villkor”, enligt FCO, bland andra pastor Behnam Irani som är dålig hälsa, Farshid Fathi som först efter 15 månader i fängelse dömdes i fjol till sex års fängelse, samt iranskfödde amerikanske pastorn Said Abedini som i januari fick åtta års fängelse.

Iransk lag

Avfall från islam är fortfarande ett oskrivet blad i landets författning, något som ger kryphål i lagen och ger utrymme för åtal mot konvertiter till kristen tro.

”Irans grundlag uppmanar uttryckligen landets domare att bruka islamisk lag då brott och straff inte täcks av skrivna formuleringar i grundlagen, vilket lämnar dörren öppen för fortsatt shariapraktik, där avfall från islam ger dödsstraff”, konstaterar ICHRI.

Enligt FN:s särskilda rapportör återkommer ständigt samma historia: handling”, menar han. ”I intervjuer med kristna återkommer samma historia: Myndigheterna riktar in sig på de kristna som uttrycker sin tro och omsätter den i handling, som deltagande i små husförsamlingar med i huvudsak konvertiter, insläpp av konvertiter i församlingarna och gudstjänsterna, omvändelser från islam. Flertalet berättar att de hotats med åtal för avfall från islam, och somliga att de uppmanats att underteckna skrivelser där de lovar att avstå från kyrklig aktivitet mot löfte om att bli frisläppta.”

World Watch Monitor 2013-05-20 genom Open Doors International