Unga kristna i Uppsala söker kristen enhet

av KLEMENS ÅKERBLOM
Ungdomar mellan 10 och 25 år samlades i Livets Ords rymliga och färgglada lokaler under fredagskvällen den 17 mars för att ta steg i riktning mot och be för kristen enhet. Representanter från Livets Ord, Korskyrkan, Lötenkyrkan, Alundakyrkan, Vaksala kyrka, S:t Lars katolska församling med flera syntes bland de omkring etthundra personer som hade kommit till Livets Ords kyrka under den kyliga fredagskvällen. Evenemanget heter One och äger rum runt fyra gånger per år, med målsättningen att öka samarbetet och enheten bland Uppsalas unga kristna.

Livets_OrdDen långa raden marschaller ledde oss till entrén, i en kyrka som vi katoliker – och möjligen även andra kristnavar obekanta med och kände oss litet främmande inför. Jag och fyra andra, glada, nyfikna och hoppfulla katolska ungdomar möttes strax efter sjutiden av sång och värme när vi steg in i vår första ekumeniska sammankomst i Uppsala. Stämningen under hela kvällen var god, och en påtaglig känsla av glädje och enhet präglade tillställningen.

Ända sedan påvens besök i Lund och Malmö i höstas har relationerna mellan de kristna samfunden förbättrats. Den historiska sammankomsten mellan de svenskkyrkliga och katolska samfunden i Lund och Malmö under den 31 oktober och 1 november 2016 har gett effekt. Ekumenisk bön hålls varje vecka i Uppsala domkyrka till exempel. Allt fler sträcker ut handen till kristna bröder och systrar och olikheterna får allt oftare stå i bakgrunden till förmån för det vi har gemensamt. ”One” blev ett tydligt tecken på allt detta och mycket mer. Den kärlek kristendomen innebär och den barmhärtighet Jesus lär oss att visa behövs mer än någonsin i dag. Att sätta andra före sig själv, hjälpa de socialt utsatta utan att fundera på ens eget bästa i stunden och att sätta Gud först i sitt liv poängterades av predikanter och genom lovsångerna under fredagskvällen.

Som katolik, speciellt som ung sådan, känner man sig ofta ensam i ett annars sekulariserat samhälle. Religion ses ofta ned på som något ologiskt, främmande och förtryckande. Dock ställs sällan frågan till den religiöse varför hon eller han är troende och på exakt vad hon eller han egentligen tror på. Från egen erfarenhet vet jag att många kristna längtar efter att dela med sig till dem runt omkring sig, vi är trots allt kallade till att predika och sprida Guds budskap och kärlek. När jag tänker tillbaka på kvällen tillsammans med andra unga kristna, men även många icke-troende, var den så mycket mer än en rolig social aktivitet, det var ett bevis på den levande kristendomen som finns och är så stark i vår stad. Men framförallt var ”One” ett konkret sätt att komma närmare kristen enhet.

Klemens Åkerblom 2017-03-23
Gymnasieelev som tillhör S:t Lars katolska församling i Uppsala