En liten keramikskärva orsakar uppståndelse bland israeliska arkeologer. Det 2,5 cm tjocka fyndet som har kommit i dagen nära Västra muren på Tempelberget i Jerusalem har en kilskriftstext på akkadiska och är omkring 2 700 år gammalt. Enligt vad som meddelats av Israels Riksantikvarieämbete är fyndet unikt. Det är den enda assyriska inskriften som man har funnit i staden, och den kommer från tiden för det första templet (700–600-talen f.Kr.).
Texten tycks avslöja att Juda rike hade underlåtit att betala skatt till Assyrien. Skärvan bevisar därmed att de båda rikena stod i officiell kontakt med varandra. Byråns utgrävningschef Ayala Zilberstein säger, att upptäckten fördjupar vår förståelse av assyriernas närvaro i Jerusalem och deras inflytande på Juda rikes angelägenheter.
Namnet på kungen i Juda saknas på skärvan. Men både sammanhanget och texten själv antyder, att den kan ha sänts till kung Hiskia eller Manasse eller möjligen i början av kung Josias regering. En analys av den lera som skärvan har gjorts av visar, att den inte hade tillverkats i Jerusalem utan troligen i något av de administrativa centra i Assyrien, till exempel i Nineve, Assur eller Nimrud.
Fyndet ger också information om platsen där det gjordes. Enligt Zilberstein visar det, att området väster om templet som byggdes ut under tiden för det första templet då tjänade som ett centrum där högt uppsatta administratörer verkade.
Det faktum att assyrierna behövde påminna om skatten tolkas av forskarna som ett tecken på att förhållandet mellan Juda rike och det assyriska riket inte var friktionsfritt. Det kan eventuellt vittna om ett uppror mot de pålagda skatterna som exempelvis kung Hiskias uppror mot Sanherib, omvittnat i Kungaböckerna.
Kathpress 2025-10-22
Detta är en nyhetstext.