Almedalen: Vad saknas för en sund politisk debatt?

Ett flertal arrangemang i årets uppsättning av Almedalsveckan har behandlat politikens drivkrafter och mål. Det tycks finnas en tendens att vilja gå bortom sakpolitik och tränga genom till politikens villkor och betingelser. Men vad är förutsättningen för en sund politisk debatt? Denna frågeställning präglade seminariet ”Vad vill vi med Sverige – om politikens mål och meningen med livet” som gick av stapeln i dag på eftermiddagen, den 4 juli, i Vårdklockans kyrka, ett samarbetsarrangemang mellan Newmaninstitutet, Studieförbundet Bilda och Equmeniakyrkan. Medverkande var Sofia Camnerin, biträdande kyrkoledare i Equmeniakyrkan, Marie Demker, professor i stadsvetenskap vid Göteborgs universitet, Ulf Jonsson, chefredaktör för kulturtidskriften Signum och professor i filosofi vid Newmaninstitutet, Göran Greider, chefredaktör för Dalademokraten och Johanna Jönsson, ordförande för Stureplanscentern.

Trots det breda ämnet visade sig deltagarna vara relativt eniga om att vissa av förutsättningarna för en sund politisk debatt inte är uppfyllda i dagens Sverige. Man kan sammanfatta diskussionen under följande tre rubriker:

Den problematiska åtskillnaden mellan politikens sfär och civilsamhället

Marie Demker uttryckte en oro över att medborgarengagemang och politik glider isär från varandra. Politik handlar alltmer om tekniska och kortsiktiga lösningar på samhällsproblem, medan tal om mening och värden förpassas till andra sfärer av samhället. På så sätt förlorar politiken i dynamik. Få är beredda att engagera sig och ta ett ansvar i politiken. Göran Greider instämde. Han menar att det finns en växande spricka mellan personliga insikter och det politiska livet i det västerländska samhället.  Vi skulle behöva mer sociala rörelser där människor samlas och tillsammans diskuterar värderingar och visioner för att utifrån detta samtal påverka politiken. Johanna Jönsson menade däremot att man ändå kan se att politiker försöker ta sig tid att lyssna på människor och därmed komma i kontakt med civilsamhället. Men är det inte just denna tilltagande uppdelning mellan politik och civilsamhället som är problematisk?

Enhetssamhälle och fragmentering

Ett hinder för en sund politisk debatt som togs upp vid seminariet var att vi i dag tenderar till ett enhetssamhälle, samtidigt som man kan skönja en tilltagande fragmentering. Sofia Camnerin menade att dagens samhälle kännetecknas av en icke ifrågasatt men problematisk ”framtidsideologi”. Med detta torde menas dagens fokus på tillväxt och konsumtion. Marie Demker framhöll samtidigt att det finns grupperingar med helt skilda övertygelser och grundläggande uppfattningar som inte kommer i kontakt med varandra. Vi lever i ett fragmenterat samhälle. Kontentan är alltså att vi för ett sunt politiskt klimat måste göra oss medvetna om den dominerande ”framtidsideologin” och möjliggöra samtal mellan olika subkulturer i samhället.

Bristen på nytänkande och djup

En annan förutsättning för ett sunt politiskt debattklimat är nytänkande och djup. Göran Greider framhöll vikten av folkrörelser med politisk förankring för att uppnå dynamik i politiken. Marie Demker frågade sig om inte de religiösa gemenskaperna skulle kunna vara en arena där politikens drivkrafter och mål friläggs. Skulle inte religiösa samfund kunna anta rollen av ett slags sokratisk barnmorska, som ständigt frågar ”varför?” och på så sätt når fram till det väsentliga bakom enskilda behov och sakfrågor. På så sätt anknöt hon till Ulf Jonssons öppningsanförande. Han menade med utgångspunkt i Jürgen Habermas tänkande att en av religionens viktigaste uppgifter i samhället är att tjäna som inspirationskraft som på ett unikt sätt kan motivera människor till politisk handling.

Mikael Schink, 2013-07-04

bild

Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost

Ett flertal arrangemang i årets uppsättning av Almedalsveckan har behandlat politikens drivkrafter och mål. Det tycks finnas en tendens att vilja gå bortom sakpolitik och tränga genom till politikens villkor och betingelser. Men vad är förutsättningen för en sund politisk debatt? Denna frågeställning präglade seminariet ”Vad vill vi med Sverige – om politikens mål och meningen med livet” som gick av stapeln i dag på eftermiddagen, den 4 juli, i Vårdklockans kyrka, ett samarbetsarrangemang mellan Newmaninstitutet, Studieförbundet Bilda och Equmeniakyrkan. Medverkande var Sofia Camnerin, biträdande kyrkoledare i Equmeniakyrkan, Marie Demker, professor i stadsvetenskap vid Göteborgs universitet, Ulf Jonsson, chefredaktör för kulturtidskriften Signum och professor i filosofi vid Newmaninstitutet, Göran Greider, chefredaktör för Dalademokraten och Johanna Jönsson, ordförande för Stureplanscentern.

Trots det breda ämnet visade sig deltagarna vara relativt eniga om att vissa av förutsättningarna för en sund politisk debatt inte är uppfyllda i dagens Sverige. Man kan sammanfatta diskussionen under följande tre rubriker:

Den problematiska åtskillnaden mellan politikens sfär och civilsamhället

Marie Demker uttryckte en oro över att medborgarengagemang och politik glider isär från varandra. Politik handlar alltmer om tekniska och kortsiktiga lösningar på samhällsproblem, medan tal om mening och värden förpassas till andra sfärer av samhället. På så sätt förlorar politiken i dynamik. Få är beredda att engagera sig och ta ett ansvar i politiken. Göran Greider instämde. Han menar att det finns en växande spricka mellan personliga insikter och det politiska livet i det västerländska samhället.  Vi skulle behöva mer sociala rörelser där människor samlas och tillsammans diskuterar värderingar och visioner för att utifrån detta samtal påverka politiken. Johanna Jönsson menade däremot att man ändå kan se att politiker försöker ta sig tid att lyssna på människor och därmed komma i kontakt med civilsamhället. Men är det inte just denna tilltagande uppdelning mellan politik och civilsamhället som är problematisk?

Enhetssamhälle och fragmentering

Ett hinder för en sund politisk debatt som togs upp vid seminariet var att vi i dag tenderar till ett enhetssamhälle, samtidigt som man kan skönja en tilltagande fragmentering. Sofia Camnerin menade att dagens samhälle kännetecknas av en icke ifrågasatt men problematisk ”framtidsideologi”. Med detta torde menas dagens fokus på tillväxt och konsumtion. Marie Demker framhöll samtidigt att det finns grupperingar med helt skilda övertygelser och grundläggande uppfattningar som inte kommer i kontakt med varandra. Vi lever i ett fragmenterat samhälle. Kontentan är alltså att vi för ett sunt politiskt klimat måste göra oss medvetna om den dominerande ”framtidsideologin” och möjliggöra samtal mellan olika subkulturer i samhället.

Bristen på nytänkande och djup

En annan förutsättning för ett sunt politiskt debattklimat är nytänkande och djup. Göran Greider framhöll vikten av folkrörelser med politisk förankring för att uppnå dynamik i politiken. Marie Demker frågade sig om inte de religiösa gemenskaperna skulle kunna vara en arena där politikens drivkrafter och mål friläggs. Skulle inte religiösa samfund kunna anta rollen av ett slags sokratisk barnmorska, som ständigt frågar ”varför?” och på så sätt når fram till det väsentliga bakom enskilda behov och sakfrågor. På så sätt anknöt hon till Ulf Jonssons öppningsanförande. Han menade med utgångspunkt i Jürgen Habermas tänkande att en av religionens viktigaste uppgifter i samhället är att tjäna som inspirationskraft som på ett unikt sätt kan motivera människor till politisk handling.

Mikael Schink, 2013-07-04

bild