Det kommer nya varningar och invändningar mot president Trump och hans administration från biskopar i USA. Detta samtidigt som presidenten i sin strävan att ta Grönland har hotat allierade med ekonomiska hot och sagt att militära aktioner ”alltid är en möjlighet”. Mest uppmärksamhet har ett uttalande av tre kardinaler på måndag den 19 januari fått. Det är ärkebiskop Blase Cupich av Chicago, ärkebiskop Robert McElroy av Washington, D.C. och ärkebiskop Joseph Tobin av Newark som i ett gemensamt uttalande fördjupar det påven Leo XIV sade den 9 januari till den diplomatiska kåren i Rom. Alla tre kardinalerna är nära allierade med påven och deltog i konklaven som valde honom i april 2025.
”Vi avvisar våld som ett redskap för trångsynta nationella intressen och vill göra tydligt att militära handlingar endast kan ses som den sista utvägen i extrema situationer, inte som ett normalt redskap för nationens politik”, skriver kardinalerna. ”Vi vill sträva efter en utrikespolitik som respekterar och främjar rätten till livet, till religionsfrihet och som stärker den mänskliga värdigheten i hela världen, särskilt genom ekonomisk hjälp.”
Kardinalerna nämnde inte den militära aktionen i Venezuela direkt, och inte heller presidentens alltmer krigiska retorik rörande Grönland, men detta var ändå ett kraftfullt ifrågasättande av presidentens utrikespolitik och de lovade att de ska fortsätta ge denna fråga uppmärksamhet. De skriver att en utrikespolitik präglad av egenintresse försvåra initiativ för att skapa fred.
”Debatten i nationen om den moraliska grunden för Amerikas politik präglas av polarisering, partistrider och trångsynta ekonomiska och sociala intressen. Påven Leo har givit oss en lins som kan hjälpa oss att lyfta debatten till en högre nivå. De kommande månaderna kommer våra predikningar, vår undervisning och våra ställningstaganden att sträva efter att göra det möjligt att nå denna nivå.”
Kardinalernas uttalande är ytterligare ett steg i vad som verkar vara en allt större klyfta mellan biskoparna i USA och president Trump, som ju ägnade katoliker stor uppmärksamhet i valkampanjen 2024 och också vann över många katolska väljare.
I november 2025 tog biskoparna ett ovanligt djärvt steg när de kritiserade administrationens mest framträdande mål inom inrikespolitiken, nämligen massutvisningen av migranter genom federala myndigheter. Biskoparna deklarerade att de blev ”oroade och ledsna” av den brutalitet som riktades mot migranter. De är inte klart hur mycket hela biskopskollegiet är berett att konfrontera Trumpadministrationen.
Så sent som förra veckan berömde biskopskonferensen att administrationen hade underlättat för utlandsfödda präster att fortsätta sina uppdrag i USA. Även om olika biskopar redan tidigare varit kritiska till olika delar av administrationens politik så är måndagens uttalande av de tre kardinalerna en ökning av spänningen mellan presidenten och de katolska biskoparna.
Ärkebiskop Broglio om vägran att lyda order
I helgen gav också en annan högt uppsatt kyrklig ledare mer specifik kritik till presidentens politik gentemot Grönland och pekade på faror för amerikanska trupper efter gripandet den tidigare presidenten i Venezuela Nicolás Maduro. Det gäller ärkebiskop Timothy Broglio, som nyligen var ordförande för biskopskonferensen och som leder ärkestiftet för de väpnade styrkorna. Han blev tillfrågad av BBC om en invasion av Grönland skulle kunna vara moraliskt berättigad. ”Jag kan inte se några omständigheter som skulle göra det berättigat”, svarade han. ”Grönland är danskt territorium. Danmark är en allierad och medlem av NATO. Det verkar inte rimligt att USA skulle anfalla och ockupera en vänligt inställd nation.”
Han tillade att hot om militära handlingar mot en allierad ”befläckar bilden av USA i vår värld”. Ärkebiskop Broglio kritiserade i december månad administrationens handlingar i Karibien, med attacker på båtar som påstods smuggla narkotika och uttryckte sin oro för de soldater som blir ombedda att utföra orättfärdiga order. Han sade att de borde kunna förlita sig på sitt samvete för att avvisa sådana order.
”Det skull vara väldigt svårt för en enskild soldat eller sjöman att på egen hand bryta mot en sådan order”, sa han. ”Men i princip skulle han eller hon vara inom sitt eget samvetes område och det skulle vara moraliskt acceptabelt att vägra utföra en sådan order. Men då hamnar kanske den enskilde i en ohållbar situation och det är vad jag oroar mig för.”
National Catholic Reporter, 2026-01-19
Detta är en nyhetstext.
https://www.ncronline.org/news/us-bishops-break-further-trump-time-foreign-policy?utm_source=NCR+List&utm_campaign=b74d3b4e65-EMAIL_CAMPAIGN_2026_01_19_09_21&utm_medium=email&utm_term=0_6981ecb02e-b74d3b4e65-230617826