Kanoniseringen av Kateri Tekakwitha, som det första helgonet från en nordamerikansk indianstam, framstår för många som en milstolpe i historien om förhållandet mellan den katolska kyrkan och US-Amerikas urbefolkningar. Även om detta förhållande ofta i det förgångna har varit problematiskt i både USA och i Canada, så bör de amerikanska biskoparna låta denna försonande gest få stå i förgrunden och avstå från att ytterligare be om förlåtelse. Detta hävdar Philadelphias ärkebiskop Charles J. Chaput.
Enligt hans åsikt har man redan bett tillräckligt mycket om förlåtelse. Chaput är själv av indiansk härstamning och han var närvarande vid Petrusplatsen i söndags, när påven Benedictus XVI läste upp saligförklaringen.
Redan år 1991, med anledning av 500-årsdagen av européernas upptäckt av Amerika, framförde USA:s biskopar sitt beklagande, menar Chaput, vars mor kom från en stam av prärieindianer, Potawatomi. Denne man som tillhör kapucinerna är den andre i USA med indianskt ursprung, som blir biskop och den förste som blir ärkebiskop.
År 1991 hade biskopskonferensen bett om ursäkt både för ”den rasism som fanns i den dominerande kulturen och vilken också vi vid den tiden var en del” och för det tvång som utövades mot infödda amerikaner så att de ”vid sin övergång till kristendom samtidigt blev européer”.
Ärkebiskop Chaput framhåller för journalister att det är farligt att ständigt återkomma till fel som begåtts i det förgångna. ”Det är en sorts teknik som minoriteter använder sig av för att få uppmärksamhet. Man tar på sig offerrollen och förväntar sig att andra ska be om ursäkt, bara för att få den andra sidan att tappa tålamodet. Jag betvivlar att det är ett moget och ändamålsenligt förhållningssätt”, säger biskopen.
Frågor kring den kristna missionen bland Amerikas ursprungsbefolkning innehåller fortfarande politiskt sprängstoff. Det visade sig inte minst i reaktionerna på ett citat av påven Benedictus XVI i den brasilianska Aparecida 2007. Påven säger där att förkunnelse av Jesus och hans evangelium ”i inget avseende medförde ett avståndstagande från den för-kolumbiska kulturen och inte heller påtvingade den befolkningen en främmande kultur.”
Efter en storm av upprördhet också från företrädare för urbefolkningar reagerade Benedictus XVI med ett senare förtydligande, att man inte ”kan bortse från de skuggor, som följde med evangeliseringen av Latinamerika” och han anför då de förbrytelser som kolonisatörer begick mot urbefolkningen. Detta får emellertid inte bli ett hinder ”för att med tacksamhet uppmärksamma det underbara verk, som den gudomliga nåden utfört bland dessa folk under detta århundrade”, sade påven vid en audiens.
Kathpress 2012-10-23