Budskap från barnens värld

Inför Barnets År 1979 har i Rädda Barnens regi en märklig utställning anordnats i Kulturhuset i Stockholm av Sylvia Lindström och Gunnar Berefelt. Den senare är särskilt känd för sina uppmärksammade skrifter om Barn och bild samt sin Barnpedagogiska linje i konstvetenskap vid Stockholms universitet. Denna utställning borde alla se av två skäl. Få ting är så allvarliga som barnslighet (Berefelts formulering). Den som har förlorat sin barnslighet är död.

Utställningen ger ett utomordentligt tillfälle till återfall i barndomen, då alla varseblivningar och sensationer var så fräscha, så unika och upplevdes för första gången. Vem minns inte sin barndoms dofter? Dessa återges här i färg. Man upplever hur barn tar ställning till stora viktiga frågor som berör oss alla med en så oförställd iver och ett sådant allvar att en vuxen kan känna avund. Känslan är ren och oförfalskad, fri från ovidkommande hänsyn.

Det började med en teckningsserie om ”Livsträdet” bland svenska barn, ett motiv som går tillbaka till mytisk prehistorisk tid, med andra ord en konsthistorisk arketyp, som dyker upp på våra medeltida dopfuntar. På detta uråldriga tema fann barnen originella nyskapande formuleringar. Så småningom utvidgades samlingen av barnbilder till att omfatta alla länder och kulturer. Temata spände över områden som krig och fred, tradition och förnyelse. Barnen som skapat konstverken är mellan 7 och 14 år. Oberoende av kulturtraditionen tecknar de i allmänhet på ett sätt som är typiskt för barns bilduppfattning i olika åldrar. Endast i några undantagsfall har den inhemska bildtraditionen satt sina markanta spår på bekostnad av ”barnsligheten”. Det gäller bidragen från Vietnam, Kina, Japan och Tunisien. De utvalda bidragen präglas av en naiv friskhet i koloriten som gör betraktaren både glad och eftertänksam. Att all konst är budskap visste vi förut. Men här är budskapet dubbelt. Det väcker samtidigt till liv en förträngd värld inom oss som förtjänar att komma till ytan och tjäna som självprövning.

Om barnslighetens allvar talar texterna till bilderna. Hind, 14 år från Libanon skriver: ”Min teckning visar en kvinna som bär sitt barn i armarna. Hon flyr undan kriget. Från sitt hem.” Catrin, 11 år, formulerar det mera rakt på sak, ”Vi vill inte ha döda pappor!” Sabsei, 12 år från Västindien har målat far och mor så som Gauguin skulle ha sett dem med små barn klättrande i håret, en originell bildtanke som man tar med sig och minns. ”Far och Mor är livets träd. Barnen är löven i trädet.” Iris, 14 år, i Israel formulerar sin livssyn så: ”Livet är en virvel i vilken människor och saker hela tiden snurrar runt. När de slutar tänka känner de sig inneslutna i en trädstam.”

I ett fönster har Fridas självporträtt i klotter förstorats upp. Hon är 7 år och från Österrike. Detta porträtt ger en intressant infallsvinkel till barnens kamp med ”Jaget” och ”Världen”. Hur lyckades vi själva i den kampen? Hur länge lyckas barnen behålla dessa rena höga ideal oanfrätta av de vuxnas korruption? Berefelt slutar sitt katalogbidrag: ”Personligen grips jag av en viss förstämning inför utsikten att mycket, ja kanske det mesta, av all den goda vilja, den fantasi och skapande energi som sjunger ur dessa bilder sannolikt kommer att gå till spillo långt innan ‘artisterna’ nått vuxen ålder. Å andra sidan, optimistiskt greppat, måste vi ta det som en utmaning och uppbåda alla krafter för att tillvarata de enorma resurser av ärlighet och livsvilja som barnens alster vittnar om. Detta är en stor uppgift. Människor går under av umbäranden; människor förlorar sin mänsklighet av vällevnad och skitprat.

Den som tror att barnbilder är något näpet och trevligt kan vända på klacken och gå på konditori. Få ting är så allvarliga som barnslighet. Ansträng dej att inse vad de har att säga: De talar om världen, de talar om sej själva. De drömmer och önskar; de lider av ett närvarande eller räds av ett frånvarande. Nästan alltid finns en livsbejakelse som vi vuxna har mycket att lära av. Tänk efter hur litet du begripit om barnet talat till dej på sitt eget tungomål och hur oerhört mycket du kan förstå om du ger dej till tåls att verkligen se efter vad det har på hjärtat.”

Utställningen vädjar till innehavare av barnbilder av äldre datum att vända sig till Institutionen för Konstvetenskap, Barnkulturgruppen, Fack, 106 91 Stockholm. Katalogen har på framsidan en underbar bild av ”Målaren” av Angela, 7 år, från Österrike. På baksidan dominerar ”Alkoholdjävulen”, en värdig representant för tysk expressionism av Peter, 9 år, från Österrike. Försumma inte detta unika tillfälle till upptäcktsfärd i den egna tid som flytt!