av STEN HIDAL
I denna bok har 44 forskare skrivit om 54 begrepp som de själva behandlat i sin forskning. På andra språk finns det liknande arbeten, ofta av ett monumentalt omfång, men detta är det första på svenska och gör en god början.
Det är viktigt att observera pluralformen begreppshistorier. Arbetet uppvisar en mångfald och en rikedom, som är imponerande. Låt oss ta ett av de många begreppen: sekularisering. Säkert är Signums läsare förtrogna med ordet och har använt det flera gånger. I en vanlig ordbok får vi en kort definition. Men när möter ordet första gången i svenskan? Förmodligen ger Svenska Akademiens Ordbok (SAOB) svar på den frågan. Men det är så mycket mer som man skulle vilja veta. Vilka betydelseförändringar har det undergått under olika tider? Hur används ordet i böcker, tidningar och tidskrifter under olika epoker? Vilka synonymer eller ord med angränsande betydelse finns? Allt detta får vi svar på (även om det inte hade skadat med en jämförelse med det franska laïcité, som nämns i förbigående).
Boken är alltså historiskt inriktad och redogör för begreppsanvändningar och betydelseförändringar i olika kontexter. Som det står i Inledningen: ”Ordboken som modell innebär att semasiologin blir den styrande modellen.” Varje ord inleds med en kort etymologi och motsvarigheterna på engelska, tyska och franska presenteras, ofta även de grekiska och latinska ord som bildar bakgrunden. Därefter kommer den historiska utredningen och till sist en omfattande bibliografi. Inriktningen är ordets svenska användning och historia, men givetvis omfattar litteraturen mycket också på andra språk, där inte minst tyska verk är framträdande.
Omfånget varierar mellan de 54 artiklarna. Ibland sväller framställningen ut till en liten monografi – exempel på detta är ”Modernitet” och ”Välfärd”. Redaktörerna har lyckats rekrytera en sakkunnig skara av medarbetare, och det märks att de inte är nybörjare på vad de skriver om.
Som alltid när det gäller böcker av detta slag kan man diskutera urvalet. I det stora hela förefaller det vara relevant. Två begrepp som jag gärna hade velat se behandlade är ”diskriminering” och ”postmodernism” (det senare begreppet beskrivs av Svante Nordin i annat sammanhang som ”marxismens mjuklandning”). Å andra sidan: var det nödvändigt att lägga ner 24 sidor på ”Monster”? Man kanske undrar varför begreppet ”ren” (alltså adjektivet, inte substantivet) finns med, men efter att ha läst artikeln undrar man inte längre.
Detta är inte en bok som man sträckläser, redan omfånget lägger hinder i vägen. Det är en bok att ofta slå upp i och häpna över den rikedom som kan rymmas i ord som vi dagligen använder oss av utan att tänka så mycket på. Här kan man lära sig åtskilligt, som att det 1892 i Dalarna bildades en förening för att bemöta kosmopolitisk agitation (art. Kosmopolit). Skulle artiklarna i denna bok föras samman i en löpande framställning, skulle det bli en lärobok i svensk idé- och lärdomshistoria. Nu är den disponerad på ett annat sätt, vilket gör den mera användbar som en uppslagsbok. Som sådan rekommenderas den till flitig användning.
Sten Hidal är professor emeritus i Gamla testamentets exegetik vid Lunds universitet.
Ur Signum nr 8/2022, s. 62–63.