”En skola i Herrens tjänst”

För tredje gången denna vinter välsignade biskop Anders Arborelius en abbedissa/priorinna i ett kontemplativt kloster i Sverige när Moder Christa, OSB, installerades i Mariavalls klosterkyrka den 6 mars. Klostren var en gång centrala i kristnandet av Norden. Deras roll i dag är inte mindre viktig. I sin predikan framhöll biskopen det gudsvigda livets betydelse för hela kyrkan. Många människor vittnar om att de, redan när de stiger över tröskeln till klostren, påverkas djupt av tystnadens och tillbedjans atmosfär. Men klostret är inte en plats för andlig introspektion utan ”en skola i Herrens tjänst” som den helige Benedictus skriver i klosterregeln. Abbedissans uppgift är att ”leda människor på frälsningens väg”, för att citera välsignelsebönen. Ordet frälsning syftar här i anslutning till aposteln Paulus’ språkbruk på den slutliga frälsningen. Benedictus regel har ett tydligt eskatologiskt perspektiv.

Moder Christa inträdde 1992 hos Mariadöttrarna i Vadstena som några år senare flyttade till det nybyggda Heliga Hjärtas kloster på Omberg. 2010 flyttade hon över till ”det karga Mariavall”, som hon säger i en intervju (Katolskt Magasin 3/2016). Liksom många andra systrar har hon bakom sig yrkesverksamhet och akademiska studier, i hennes fall fysik. Moder Christa efterträder Moder Tyra Antonia som lett kommuniteten i ett halvsekel.

Jesu Moder Marias kloster, Mariavall är det officiella namnet på den systragemenskap som började i Malmö 1957 och nu är ett självständigt abbedi inom den katolska kyrkan. Läroverksläraren Magda Wollter (1895–1968) var den första kvinna som avlade teologie kandidatexamen vid Lunds universitet. Hon hörde till kretsen kring prosten Albert Lysander i S:t Petri i Malmö, en av pion­järerna inom den högkyrkliga väckelsen i Svenska kyrkan. Magda Wollter kände tidigt en kallelse till klosterliv. Boken Klosterkallet 1952 vittnar om detta. Hon publicerade också två romaner med kristna motiv. Efter flera försök till klosterliv i Malmö bildades 1957 Jesu Moder Marias Systraskap med tre systrar. Ett hus i stadsdelen Fridhem var systraskapets hem och en anknytning fanns till S:t Andreas’ församling. Under 1960-talet orienterade sig systrarna mot ett kontemplativt liv och fann ett hem i den benediktinska traditionen. År 1964 valdes den dåvarande novisen Tyra Andersson till ledare för systraskapet, en uppgift som hon behöll under 51 år, de sista nio åren som abbedissa. Efter Moder Magdalenas död lämnade man år 1969 huset i Malmö och flyttade till ett övergivet ålderdomshem i Östra Sönnarslöv utanför Kristianstad. År 1983 upptogs de då åtta systrarna tillsammans i den katolska kyrkans fulla gemenskap, och man blev ett självständigt priorat under stiftsbiskopen. Husen var dock i dåligt skick och trångboddheten stor. Greveparet Sparre på Kronovalls slott i Tomelilla donerade mark där ett helt nytt kloster kunde byggas. Invigningen skedde 1991 och klosterkyrkan stod färdig 1995.

Klostret är beläget i skogen norr om Kronovall. Det gör ett mäktigt, men också strävt intryck med sin råa betongfasad. Benediktinpatern och arkitekten Hans van der Laan (d. 1991) i klostret i Vaals, Nederländerna, hade dock en väl genomtänkt idé för bygget. I klostrets inre blir man påmind om enkelheten och strävheten, till exempel av de obehandlade bräder som utgör väggar i gästrummen. Men ljuset faller vackert genom de stora fönstren och de stenar som använts som byggmaterial skiftar i olika nyanser. Vid festligheter som abbedissvigningen öppnar systrarna gärna klostergången och innergården. Man får ett intryck av den rymd som finns i detta kloster där varje rum har sin egen funktion, allt enligt den helige Benedictus intentioner.

Den strama klosterkyrkan var fullsatt den 6 mars när Moder Christa på biskopens frågor lovade att leda sina systrar enligt Den helige Benedictus regel och i lydnad för kyrkan. Efter Allhelgonalitanian då abbedissan gör prostration, bad biskopen välsignelsebönen, med flera av regelns mest kända formuleringar. Moder Christa mottog ringen och ett exemplar av regeln. Slutligen överlämnade Moder Tyra Antonia abbedisstaven till sin efterträdare. Mässan koncelebrerades med Köpenhamns katolske biskop, Cseslaw Kozon, abboten Adrian Langlet från Vaals och många präster. Ett stort antal systrar från kloster i Sverige och utomlands deltog i gudstjänsten. Efter mottagningen i klostergången avslutades dagen i kyrkan. Moder Christa tackade biskopen och alla gäster, men särskilt Moder Tyra Antonia: ”Processen som hon initierat och burit igenom alla år visar på livskraften i vårt monastiska liv. Hur väl grunden är lagd.”

Mariavalls kloster har en livaktig vänförening. Klostret har en stor grupp oblater, lekmän knutna till klostret med syfte att leva benediktinsk spiritualitet i världen. En årlig vallfärd i juli samlar många besökare. Söndagsmässorna besöks av en trogen skara bofasta och sommargäster. Några hundra meter in i skogen ligger Den Helige Benedictus Kloster, där pater Ingmar Svanteson, OSB, och en novis lever det benediktinska livet. Det benediktinska klosterlivet har nu blivit ett självklart inslag i Österlenbygdens liv. Nunnorna deltog häromåret i protesterna mot en eventuell gruvexploatering i området. Den helige Benedictus skriver i en bisats i regeln att gäster ska ”aldrig fattas i klostret”. Moder Tyra Antonias unikt långa tid som ledare för nunnorna har avslutats och Moder Christa har tagit vid. Men klostret är byggt för evigheten.

Gösta Hallonsten är professor emeritus i systematisk teologi vid Lunds universitet.