Etik

Recensenten känner inte något annat forskningsarbete som behandlar detta känsliga ämne så grundligt dokumentärt belagt och så avvägt i sina slutledningar som Thévenots bok. Författaren är professor i moralteologi vid Institut catholique i Paris. Han har publicerat olika kända verk i vilka han försöker förena den teologiska reflexionen med pastoral praxis. Boken är disponerad i fyra delar: Första delen redogör för en relativt stor enkät som författaren gjorde under åtskilliga år i Frankrike bland homosexuella med kristen anknytning som han hade kommit i kontakt eller sökt kontakt med. Denna enkät ger honom anledning att fastslå att det inte bara finns en utan olika former av homosexualitet vilket bör uppmärksammas för att undvika felaktig och otillbörlig förenkling. Nya forskningsrön utifrån en freudiansk orientering kastar ljus över orsaken till den psykiska strukturen i den manliga homosexualiteten. Särskilt beaktas homosexualitetens sociala dimension där författaren på ett sansat sätt avväger problematiken. Thévenot undersöker sedan den kristna traditionen i fråga, främst Skriften som avvisar homosexualiteten som stridande mot Guds plan (”Som man och kvinna skapade Gud människan” . . .). Recensenten anser att författarens noga differentierade exegetiska tolkningar av Gamla och Nya testamentets olika texter (exempelvis 1 Mos 1-3; 1 Mos 19:1-28; Rom 1:26) förtjänar att granskas på grund av vissa föga uppmärksammade sammanhang i vilka dessa texter står. Sedan tar han upp några av de främsta katolska teologerna (Thomas av Aquino, Alfons av Liguori). Dessa ger honom anledning att fastställa en glidning i den teologiska reflexionen: fortplantningen blir allt mera den dominerande aspekten i behandlingen av sexualiteten, en infallsvinkel som återkommer även i troskongregationens deklaration Persona humana från 1976. Andra vatikankonciliet hade onekligen i viss mån rättat till denna syn genom att se fortplantningen som en väsentlig aspekt av äktenskapets fullödiga persongemenskap.

Med stor inlevelseförmåga och många viktiga nyanser tar boken slutligen upp de specifikt etiska och pastorala problem som uppstår i samband med homosexualiteten. Han fastställer klart att all sexuell relation som bortser från skapelseordningens könsdifferentiering är ”a-normativ” (s.268), dvs. ej överensstämmande med skapelseordningens könsdifferentiering. Det homosexuella förhållandet kan därför inte jämställas med det heterosexuella. Det visar en viss ”omogenhet”, dvs. i enlighet med freudianskt uttryckssätt: de partiella driftsimpulserna har – med eller utan personlig skuld – inte riktigt kunnat integreras i den mänskliga personens helhet. Här har vissa mer eller mindre tvångsmässiga förhållningssätt, en påfallande instabilitet i relationerna (för vilka Thévenot ger instruktiva belägg) m.m. sitt upphov.

De pastorala råd som författaren ger (och som givetvis främst avser folk med kristen anknytning) är både varsamma och kloka: De handlar inte om att rättfärdiga eller sorglöst samtycka till homosexualiteten. Däremot är det oerhört viktigt att lyssna, ledsaga, förstå och provisoriskt (eller kanske på längre sikt!) acceptera det psykiskt oundvikliga, men samtidigt också att hjälpa, försöka vidga perspektiven och förmedla mod och hopp. Varje människa är en unik person och det gäller att möta henne i hennes svårigheter och i hennes belastning. Här ligger för en katolsk syn och praxis det egentliga problemet.

Boken är av stort intresse även för svenska förhållanden. Författaren själv uttrycker i slutet av sitt arbete något tänkvärt som väl återspeglar hans intention: ”Innan jag avslutar denna reflexion skulle jag vilja vända mig till alla dem som är särskilt berörda av denna bok. Vid vissa tillfällen kan det ha förefallit som om de hade blivit forskningsobjekt, betraktade med en klinikers eller en moralists kyliga blick. Det synbarligen allvarliga omdömet om det a-normativa i den pregnanta homosexualiteten kan styrka detta intryck. Berörda personer må emellertid inte tro att detta omdöme är resultatet av stela och själlösa principer. I själva verket är det ett resultat av en svår reflexion som i vissa ögonblick varit tyngd av tvivel och rädsla. Det har varit en reflexion i ständig dialog med de män och kvinnor vars mänskliga och kristna kvalitet för mig ofta har varit ett tecken på evangeliets anda.”