”Jag stöder och har själv skrivit under alla de 31 punkter som kravlistan innehåller,” säger kardinal Tornasek, åttionioårig primas för den katolska kyrkan i Tjeckoslovakien. Detta är sannolikt den mest anmärkningsvärda massmanifestationen för religionsfrihet bakom järnridån som hittills förekommit.
Vi publicerar här en översättning från tyskan av hela dokumentet i den version som den österrikiska katolska nyhetsbyrån Kathpress återger 88-01-15.
Dokumentets formulering ”vi kräver”, 31 gånger, speglar mycket realistiskt punkt för punkt hur kyrkans och de kristnas liv i stort och smått nu är reglerat och kringskuret och ger en ganska realistisk bild av läget idag.
Trots att aktionen stöds från officiellt kyrkligt håll har kravlistan inte kunnat publiceras men texten har genom icke-officiella kanaler snabbt spritts och nått befolkningen i hela landet. Efter mindre än en månad har man samlat mer än 200 000 namnunderskrifter. Detta har inte låtit sig göras utan vissa dramatiska ingripanden från myndigheternas sida trots att aktionen enligt författningen måste betraktas som helt legal. I de katolska kyrkorna ber man om kraft och mod för de troende att de skall våga underteckna.
Det är sannolikt ingen tillfällighet att en sådan massaktion initieras just nu. Tillsättandet av de tio tomma biskopsstolarna av sammanlagt 13 har åter blivit aktuellt. Förhandlingarna mellan Vatikanen och företrädare för regeringen om denna fråga som under långa perioder legat nere men ständigt varit en svår belastning för båda parter, har nu återupptagits och pågått 18–29 januari. Hittills utan framgång. Men kyrkfolkets fruktan att få ytterligare en eller flera medlöpare till ”pacem in terris-rörelsen” i ledningen för stiften är sannolikt stor. En sådan finns nu i stiftet Kosice i Slovakien, Stefan Onderko. Han har också i kraft av sin ställning, uttryckligen varnat alla präster för att stödja och underteckna petitionen, som enligt hans mening inte är legal, lika litet som varje annan aktion som inte sanktionerats av stiftsledningen officiellt. Det är enligt Onderko förbjudet för ”anonyma personer att utnyttja namnet katolik, ty i det namnet kan bara den erkända kyrkliga auktoriteten uttala sig och inga andra självutnämnda personer”.
En annan händelse som sammanfaller i tiden är den västtyske förbundskanslern Helmut Kohls officiella besök i besök i Prag. Något som rönte stor uppmärksamhet både i inrikespress och TV, ”nästan som om det varit en sovjetisk gäst”, kommenterar Neue Zurcher Zeitung.
Det var inte bara Husak som fick visit. Hans närmaste granne vid Hradschins, ärkebiskopen Tomasek fick också ta emot. Vid den presskonferens som följde talande en öppenhjärtig kardinal om den tunga arbetsbörda som han själv hade att bära vid 89 års ålder. Inga hjälpbiskopar och endast två kollegor i landets 13 stift. Att ett utländskt statsöverhuvud avlägger besök hos ärkebiskopen betraktade emellertid Tomasek som en förstärkning av kyrkans position.
Helmut Kohl hann också med att träffa regeringens högste ansvarige i kyrkliga frågor, Teltschik. Statsbesöket innefattande också inofficiella kontakter med ”Charta 77-rörelsen”. Vid båda dessa tillfällen överlade man om gästernas möjlighet att påverka utvecklingen mot en normalisering av kyrkans förhållanden till staten.
I mitten av januari besökte kardinal Meisner från Ber lin sin kollega i Prag. De båda är goda vänner sedan många år och fick nu tillfälle att resonera bland annat om sina intryck från lekmannasynoden i Rom. Ett tecken på stor solidaritet var att kardinal Meisner i sin nyårspredikan uttryckligen vädjade till alla troendes gemensamma ansvar för religionspolitiken i grannlandet Tjeckoslovakien och att alla måtte samverka för religionsfrihetens sak.
Från Roms sida har också på senaste tiden uttryckts en skarp kritik gentemot kyrkopolitiken i Tjeckoslovakien. Kuriakardinalen Jose Castillo-Lara anklagar öppet myndigheterna för att de åsidosätter den katolska kyrkorätten och uppträder som en diktatur efter eget gottfinnande. Problemet med prästföreningen ”Pacem in terris” återstår att lösa. Det finns ett uttryckligt förbud för katolska präster att tillhöra politiska föreningar av denna typ. På Kathpress förfrågan om man övervägde sanktioner mot de präster som trots detta tillhör rörelsen, svarade Castillo-Lara att det möjligen var så men att detta tillkom kleruskongregationen.
Namninsamlingen fortsätter. Alltfler troende av olika konfessioner tar tillfället i akt att tillsammans med varandra och den allt modigare kardinalen kräva sina mänskliga rättigheter.
Religionsfrihet i Tjeckoslovakien
1. Vi kräver att kyrkan skiljs från staten vilket skall ha till följd att staten inte lägger sig i kyrkans organisation och verksamhet.
2. Vi kräver att staten inte lägger några hinder i vägen vid nyutnämning av biskopar. Att utnämna nya biskopar är en inre angelägenhet för kyrkan som inte berör staten.
3. Vi kräver att staten inte ingriper vid tjänstetillsättande av själasörjare i församlingarna.
4. Vi kräver att staten inte befattar sig med intagning av teologistuderande varken vad antal eller individ beträffar och inte heller med professorsutnämningar.
5. Vi kräver att man åter inrättar den teologiska fakulteten i Olmutz.
6. Vi kräver att det ständiga diakonatet återinföres enligt påven Paulus VI:s beslut 18 juni 1967.
7. Vi kräver att alla manliga och kvinnliga ordensgemenskaper skall få återuppta sin verksamhet och även uppta nya medlemmar som i våra grannländer DDR och Polen.
8. Vi kräver att de troende får utnyttja sina rättigheter att bilda fria lekmannarörelser.
9. Vi kräver att man skall kunna genomföra religionsundervisning i församlingarnas regi utanför skolans ram.
10. Vi kräver att präster tillåts att besöka fängelser och sjukhus på begäran av fångar, patienter eller deras anhöriga.
11. Vi kräver tillåtelse att hålla exercitier eller reträtter för lekmän.
12. Vi kräver att varje församling far rättighet – att inrätta församlingsråd där sådana lekmän ingår som stöder prästerna.
13. Vi kräver att få uppta kontakt med andra kristna organisationer i hela världen.
14. Vi kräver att det skall vara möjligt för de troende – som enskilda eller organisationer – att delta i vallfärder utomlands.
15. Vi kräver att troende medborgare fullt ut tillförsäkras möjlighet att publicera allt som man behöver. Det måste finnas möjlighet att driva religiösa förlag i kyrklig regi.
16. Vi kräver att det inte skall vara illegalt och straffbart att mångfaldiga och sprida religiösa texter.
17. Vi kräver möjlighet att importera religiös litteratur från utlandet alltefter de troendes intresse och behov.
18. Vi kräver rättighet att sända religiösa radio och tv-program efter överenskommelse med kyrkans ledning respektive ordföranden i biskopkonferensen.
19. Vi kräver att man upphör med de avsiktliga störningssändningarna parallellt med Vatikanradions program på tjeckiska och slovakiska och att den heliga mässan ostört kan sändas varje söndag på tjeckiska och slovakiska av Radio Free Europe.
20. Vi kräver att inte bara ateistisk propaganda utan även kristendomen skall få möjlighet att förkunnas och spridas offentligt av präster och lekmän. På samma sätt som marxister och ateister har rätt att kritiskt granska religionen och kyrkan skall också kristna och andra medborgare ha rätt att kritiskt granska Marx’ och Lenins lära utan att detta betraktas som brottsligt.
21. Vi kräver möjlighet att få bygga nya kyrkor där det behövs sådana.
23. Vi kräver att kors, statyer, kapell och andra religiösa och kulturella minnesmärken från våra föregångare inte avlägsnas utan vidare från gator, vägar, fält, byar och städer.
24. Vi kräver att den statliga sekreteraren för kyrkliga angelägenheter mister fullmakten att utöva inflytande på prästutnämningar, förflyttningar och andra angelägenheter rörande präster.
25. Vi kräver att präster, ordensfolk och aktiva lekmän som dömts lagstridigt omgående får fullständig upprättelse.
26. Vi kräver att varje diskriminering av de troende på arbetsplatser – framför allt inom skolväsendet – upphör.
27. Vi kräver att troende medborgare skall ha möjlighet att inom ramen för gällande petitionsrätt ta ställning offentligt till olika problem när deras samvetsövertygelse anser det vara en moralisk plikt.
28. Vi kräver att myndigheterna upphäver sådana bestämmelser som på ett rättsvidrigt sätt kriminaliserar religiösa handlingar utförda av präster eller lekmän.
29. Vi kräver att paragraferna 16, 20, 24, 28 och 32 i vår författning kompletteras eller förnyas så att de bringas i överensstämmelse med våra krav.
30. Vi kräver att samtliga gällande lagar som direkt eller indirekt berör det religiösa området bringas i överensstämmelse med internationell rättspraxis och mänskliga rättigheter.
31. Vi kräver också att man grundar en kommission som består av företrädare för staten och den katolska kyrkan – inklusive lekmän, utsedda av kardinal Tomasek – och representanter för den katolska kyrkan i Slovakiet, som skall behandla våra krav.