Född fördömd

I sin bok Född fördömd med undertiteln Romerna – ett europeiskt dilemma ger Irka Cederberg en skakande bild av dagens och gårdagens verklighet för Europas romer. Även om det finns romer på andra kontinenter är de starkt koncentrerade till Europa. Romer är i dag en vedertagen samlingsbeteckning på grupper som tidigare i Sverige kallats zigenare, tattare eller resande. Romerna betraktar sig själva som en nation med 20 miljoner medborgare med eget språk (med många dialekter), egna traditioner och en egen unik kultur – men utan eget land och gemensam religion. Under historiens gång har de betraktats och skildrats huvudsakligen som problem av de omgivande samhällena, även om deras kultur och levnadssätt inspirerat till romantiska men föga realistiska litterära skildringar av nomadlivet. Diskriminering och förföljelser har följt dem genom århundradena. På den punkten visar boken med all önskvärd tydlighet att det inte skett någon större förändring.

Boken är en journalistisk skildring med ett inifrånperspektiv av de problem som de omgivande samhällena utgör, och har utgjort under 1 000 år, för den största minoriteten i Europa. Författaren ger i boken otaliga exempel på den hårda verklighet som möter romer runt om i Europa, speciellt i de tidigare kommunistiska staterna. Det gäller både offentliga myndigheters tillkortakommanden och misslyckanden i deras agerande gentemot romerna och förföljelser och trakasserier från grannar och rasistiska grupper.

Irka Cederberg inleder sin bok med att utifrån delvis nya forskningsrön, främst språkvetenskapliga, skildra romernas resa från Indien via Afghanistan och Turkiet till Europa. Eftersom romerna saknade skriftspråk ända till slutet av 1800-talet är det historiska källmaterialet skört, men hon förmår ändå teckna en spännande och plausibel historia för tiden fram till 1300-talet, när de skriftliga källorna från invandrarländerna blir fler. Tidvis har romerna varit uppskattade som hantverkare, musiker, spåmän eller grovarbetare. Men i huvudsak har deras tillvaro i Europa varit en lång lidandeshistoria med slaveri, diskriminering, landsförvisningar, bosättningsförbud, tvångsassimilering, tvångsomhändertagande av barn och de har utsetts till syndabockar för alla sorters olyckor.

I Sverige har romer funnits åtminstone sedan 1500-talets början. Med få undantag har det rått inreseförbud för ”zigenare” fram till 1954. I slutet av 1600-talet förvisades större delen till rikets östra delar (alltså Finland), varifrån de, fortfarande med svenska efternamn, började återinvandra på 1950-talet. När Rasbiologiska institutet inrättades 1921 blev romerna en intressant målgrupp för dåtidens forskare. Av de 63 000, främst kvinnor, som steriliserades av rashygieniska skäl mellan 1934 och 1976 var en stor andel romer (zigenare, resande eller tattare). Under nazisternas utrotningskampanj mot romerna i Tyskland och de erövrade områdena i Europa var hela Norden stängt för dem som försökte fly.

Katarina Taikons bok Zigenerska blev en väckarklocka för Sverige. Sedan den utkom 1963 har upprepade försök gjorts för att förbättra romernas situation i det svenska samhället, framför allt när det gäller arbete, bostäder och läskunnighet. Resultaten var fram till sekelskiftet tämligen magra, främst till följd av att romerna själva haft ytterst begränsat inflytande över programmen och deras genomförande. I och med erkännandet av romani som officiellt minoritetsspråk och inrättandet 2002 av Rådet för romska frågor (2007 omvandlat till Delegation) har integrationsarbetet förbättrats. Numera är det inte längre assimilering som är ledstjärnan utan integrering, med bevarande av traditioner, kultur och språk. Men fortfarande är många romer i Sverige analfabeter och skolgången för många romska barn bristfällig.

Romska seder och bruk varierar mellan olika grupper men har ofta utgjort ett skäl till diskriminering och försvårat integreringen. Deras renhetsregler påminner om judendomens kosher-regler och omfattar matlagning, hygien, relationen mellan könen och till icke-romer (gadje). En regel som orsakat mycket irritation i tvättstugor är att klädesplagg för män och kvinnor och för plagg över och nedanför midjan inte får blandas ihop i tvätten. En annan är att en döende inte får lämnas ensam, vilket snabbt kan fylla en sjukhuskorridor. Man har också ett eget rättsskipningssystem, kris, där en jury dömer i äktenskapsmål, tvister och stölder. Straffet kan bli böter eller uteslutning ur gemenskapen.

Den romska kulturen erbjuder en mycket rik muntlig berättartradition. Men det var först i början av 1900-talet, när man fått ett skriftspråk, som berättelserna kunde börja nedtecknas. Då debuterade också de första författarna, inte minst poeter. I dag finns ett hundratal författare som skriver på romani. Musik- och danskulturen har genom tiderna rönt stor uppskattning och inspirerat även icke-romska kompositörer, inte minst i Centraleuropa. På konstbiennalen i Venedig fanns 2007 för första gången en romsk avdelning. Inom konsthantverk har romerna under århundraden beundrats för sitt koppar- och silversmide.

Antiziganismen upptar en stor del av bokens innehåll. Konkreta exempel på grov diskriminering och förföljelser i historia och nutid redovisas land för land runt om i Europa, Sverige inte undantaget. Den svåraste prövningen var naturligtvis den nazistiska förintelsen som kostade mellan 1,5 och 3 miljoner romer livet. Eftersom romerna faktiskt var arier övervägde Heinrich Himmler först att isolera de tyska romerna i speciella reservat, men från slutet av 1942 började man sända dem till förintelselägren. Av listor som man fann efter kriget framgår att av de 23 000 romer som sändes till Auschwitz dog, enligt noggranna tyska noteringar 20 943. Hur många som dog i koncentrationslägren i Tjeckien, Slovakien, Österrike, Ungern, Kroatien, Serbien, Grekland etc. finns inte så noggrant noterat. Förintelsen av de illitterata romerna har inte på långa vägar uppmärksammats av omvärlden på samma sätt som förintelsen av de kulturellt och socialt högtstående judarna. Vid Göran Perssons förintelsekonferens i Stockholm år 2000 förvägrades den romska delegaten talartid. Han representerade ju inget land! Den indiske delegaten avstod då 15 minuter av sin talartid.

Kommunisttiden i Central- och Östeuropa var för romerna på många sätt en gyllene tid. Enligt doktrinen var de berättigade till både bostad och arbete, även om de fick hålla tillgodo med det som ingen annan ville ha. Men de kunde bli bofasta och hade en försörjning. När kommunismen föll var ”sötebrödsdagarna” över. Arbetslösheten blev nästan total, eftersom romernas enkla jobb snabbt rationaliserades bort. Inför EU:s utvidgning till Central- och Östeuropa var medlemsländerna väl medvetna om den utsatta situationen för de 4 miljoner romer som fanns i framför allt Tjeckien, Slovakien, Ungern, Bulgarien och Rumänien. EU satsade därför stora belopp i kandidatländerna för att förbättra romernas situation i hemländerna, med baktanken att slippa en massiv invasion av romer i det gamla EU. Men det mesta av pengarna försvann enligt boken i korruption och vanskötsel och situationen för romerna förblev i stort sett oförändrad. Då svarade medlemsländerna med att införa en fyraårig övergångstid för den fria rörligheten inom EU för de nya medlemmarna.

Världens romer blir i dag allt bättre organiserade. Men det finns spänningar mellan olika grupper och mellan traditionella ledare och demokratiska krafter. Sedan 1979 har International Romani Union, representerande 70 organisationer i 28 länder, NGO-status i FN. Man har också egen flagga och nationalsång. Efter år 2000 är de representerade både i Bryssel och Strasbourg för att påverka EU och Europarådet till intensifierade åtgärder mot antiziganismen och för bevarandet av romsk kultur och romskt språk.

Boken är något spretig i sin disposition och har många upprepningar. Men de många intervjuerna och personliga berättelserna ger en levande och inträngande bild av romskt liv i Europa i dag. Man kan helt instämma med författaren att romernas situation verkligen är: The European dilemma.

Kjell Sundberg är teol. kand. och tidigare länsarbetsnämndsdirektör i Örebro.