Guds lek

Att framställa bibelforskningens landvinningar på ett populärvetenskapligt sätt är inte lätt. Argumentationen rör sig ofta på en tekniskt avancerad nivå och det är svårt att orientera sig bland de små textenheter som ofta blir resultatet när det analytiska skarpsinnet har gått fram. Men det är viktigt att de hållbara resultaten sprids, så att vi inte okritiskt faller offer för allt som Dödahavsrullarna påstås innehålla.

Erik Aurelius är docent i Gamla testamentets exegetik och präst i Svenska kyrkan. Hans bok Guds lek & andra biblisk perspektiv är ett exempel på populärvetenskapligt författarskap när det är som bäst. I sin avhandling arbetade Aurelius med de texter i Gamla testamentet där Mose beskrivs som förebedjare, men i denna bok är perspektivet betydligt vidare. Det inledande kapitlet kan sägas innehålla en dogmatik i fickformat under den fräscha aspekten av Guds lek. Författaren börjar med det till synes chockerande påståendet, att bibeln inte svarar på frågan om livets mening. Däremot heter det att Gud skapar livet på lek (se bl.a. Ords 8:22-31). När det oförstörda livet är som bäst är det en lek inför Guds ansikte. Aurelius är naturligtvis medveten om att det finns mörkare inslag i bibeln – passionsberättelsen inte minst – men man far ge honom rätt i, att dessa har betonats alltför mycket, särskilt i en av pietismen bestämd tradition. Författaren säger i förordet att han är påverkad av Gustaf Wingren, men här är det snarast en annan teolog i Lund, den legendariske Hugo Odeberg, som bildar bakgrunden.

Andra kapitel handlar om bibelns tillkomst, Gamla testamentet i den kristna kyrkans bibel och Gud och det onda enligt bibeln. Det senare kapitlet bildar övergången till det charmfullt skrivna kapitlet Bibelns motgångsteologi. Överallt märks den erfarne exegetens handlag och beläsenhet, men lärdomen tynger inte. I noter hänvisas till nyare litteratur, mest tyskspråkig sådan.

I en bok av detta slag är upprepningar nästan ofrånkomliga, särskilt när två kapitel har varit publicerade tidigare. Vissa saker – t.ex. förhållandet mellan biblisk och grekisk-hellenistisk människosyn – kan man ha olika meningar om, men som helhet ger denna bok en utmärkt och balanserad bild av den akruella forskningen kring Gamla testamentet (med många utblickar mot Nya testamentet).