av MAGDALENA SLYK
Hanna Krall debuterade som författare 1977 med boken Hinna före Herren Gud, som i svensk översättning utkom första gången 1982 och i en förnyad utgåva 2017. Sitt genombrott fick hon dock redan året innan, alltså 1976, genom en intervju med Marek Edelman. Hon är född 1935 i en assimilerad judisk familj i Warszawa. Hennes föräldrar och släkt överlevde inte andra världskriget, de fördes till förintelselägret Majdanek. Enligt Kralls egna utsagor överlevde hon kriget tack vare ett 50-tal personer som gömde henne. Hon bodde i olika familjer och barnhem i olika städer i Polen. Hanna Krall utbildade sig till journalist och arbetade till att börja med för några av de största polska tidningarna. Under slutet av 1960-talet var hon utrikeskorrespondent i Moskva.
I sina böcker beskriver hon människoöden i Polens olika folkgrupper, framför allt polacker, tyskar och judar, och förhållandena under och efter kriget. Hennes böcker är reportageböcker och hon använder sig gärna av fragmentariska bilder som hon på ett konstnärligt sätt binder ihop till enhetliga historier.
Den metoden har hon också valt i boken Vit Maria som består av många korta fragment uppdelade i fem delar. Till synes är varje liten del en berättelse om en annan person, om en annan historia, men i slutändan visar det sig att dessa olika människoöden flätas ihop till en helhet. Utgångpunkten för dessa historier kan vara olika – ibland en händelse, ibland ett föremål som visar sig vara avgörande för händelseförloppet. I boken blandas berättelser om förintelsen, angivelser, rensningar och mord, men även bilder av osjälvisk vänlighet, om uppoffringar, om risktagande för att rädda andras liv, helt enkelt om medmänsklighet. Här berättas historier om folkgrupper som levde tillsammans i Polen – polacker, ryssar, tyskar och judar – och allt vad människor har orsakat varandra.
Boken börjar med en historia om ett par. De har vägrat att stå som gudföräldrar vid ett dop, som aldrig blev av, av en judisk flicka, därför att det skulle strida mot deras tro och därför att de inte var beredda att ljuga inför Gud. Samma historia var också utgångspunkten i den berömda filmen Dekalogen VIII av regissören Krzysztof Kieślowski, som Hanna Krall var vän med och som hon många gånger har samtalat med och försett med historier som använts i hans filmer. Deras samtal, deras vänskap och samma historia om ett falskt vittnesmål finns med som fragmentariska bilder i boken Vit Maria. Här finns också en förklaring till titelns ursprung. Namnet Vit Maria var namnet på en känd porslinsservis skapad av Philipp Rosenthal, och utgjorde i en av Kralls historier betalningen för lite späck och bröd för en förvisad tyska under kriget. Vit Maria (eller eg. Marianna) är också namnet på en sorts marmor som användes till gravstenen för en av personerna i en annan berättelse i boken.
Händelserna utspelar sig under nästan hela 1900-talet och in i början av 2000-talet. Det är tragiska öden som utspelar sig under andra världskriget i Polen under den tyska ockupationen, men även senare efter kriget under den kommunistiska regimen. Samma personer kan förekomma i de olika delarna av boken och under olika perioder i sina liv. De framställs ibland som hänsynslösa och elaka i en situation, för att senare återkomma i helt motsatt ljus som hjälpsamma och omtänksamma. Hanna Krall visar återigen prov på konsten att framställa människan och hennes liv ur olika synvinklar. Hon visar vilken nyanserad varelse människan egentligen är, och hur livets nyanser är beroende av den omgivning, tidsperiod och situation som vi befinner oss i. Och det oberoende av ras eller nationalitet, alla beter vi oss lika.
Vit Maria är en bok som är till synes lättläst, bestående av korta fragment, uppdelad i flera berättelser. Men det behövs inte många sidor för att förstå att dessa enskilda bilder tillsammans skapar en mycket mer komplex bild av en större verklighet, att personer som man läst om i början återkommer längre fram i boken i en annan kontext. Det händer ofta att läsaren behöver gå tillbaka till ett tidigare stycke för att förstå det som berättas. Historier från förr blandas med mer eller mindre nutida upplevelser, ibland är det till och med personer eller enskilda händelser som förekommit i Kralls andra böcker. Allt detta tillsammans skapar en nyanserad bild av världen vi lever i och som vi själva är med och skapar genom våra val och våra handlingar.
Magdalena Slyk är fil. dr i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet och universitetslektor i polska.
Ur Signum nr 1/2020, s. 46–47.