Katolska öden i 1600-talets Sverige

Barbro Lindqvist är välkänd för denna tidskrifts läsare. Av de tio artiklarna i denna lilla volym har flera tidigare varit publicerade i Signum, andra i Arv och minne (medlemsblad för Katolsk historisk förening i Sverige), men de har bearbetats på olika sätt. Ofta rör det sig om sammandrag av eller utdrag ur längre texter.

Finns det då något att över huvud säga om katoliker i Sverige under 1600-talet? Var detta inte det århundrade då den lutherska ortodoxin regerade oinskränkt? Så tror många, men bilden är mera komplicerad. Mer och mer kommer den svenska kyrkohistorien att likna den engelska – det fanns hela tiden katoliker, men de var en mycket liten minoritet. Förutom vid de fåtaliga ambassaderna i Stockholm fanns det en katolsk närvaro i huvudstaden. Något större blev den under 1700-talet, då slottet skulle uppföras efter branden 1697.

Genom Barbro Lindqvist lär vi känna svenska hovets förste dansmästare, Antoine de Beaulieu. Det var han som vid ett besök i Vadstena 1642 lade beslag på helgonets kranium för att förhindra att det vanvördades. Han överlämnade det till en fransk ambassadör på besök i Stockholm, som tog det med sig hem. Sedan överlämnades det till ett birgittinkloster i Holland.

I flera av bidragen skildras episoder som är verkligt dråpliga. Det gäller bland annat om den som har rubriken ”En hetlevrad hovslagare”. Den visar också att långt ifrån alla katoliker var undergivna och försökte leva så diskret som möjligt. Några verkar ha upprätt närmast provocerande. Och varför inte? De tillhörde dock en kyrka som för något mera än hundra år sedan varit allenarådande i Sverige.

Katoliker och lutheraner var och är förvisso inte oense om allting. Varför kunde man inte leva fredligt sida vid sida? Problemet vid denna tid var att man inte kände till något annat sätt att cementera statens enhet än genom religionen. Nu finns annat – mänskliga rättigheter, yttrandefrihet, demokrati – men det var inte känt då. Då man ondgör sig över den tidens religionsintolerans måste detta ihågkommas – ytterst ville man värna om ett fungerande samhälle. Det var inte heller så lätt för protestanter i Kyrkostaten eller i Frankrike efter det nantesiska ediktets upphävande.

Katolsk historisk förening har en varierad men i tiden något ojämnt fördelad utgivning av skrifter – 2007 kom fyra titlar, 2008–2010 ingen. Barbro Lindqvists bidrag förtjänar en stor spridning. Boken är genom sitt behändiga format mycket lättläst, formgivningen är vacker. Ytterligare lästips och personregister finns.