Ny kyrkohistoria

Nya kyrkohistoriska standardverk är sällsynta. Nyligen påbörjades emellertid publiceringen av ett stort verk på franska, planerat att omfatta 14 band som skall ersätta det klassiska verket av A. Fliche och V. Martin (utg.) Histoire de l’eglise depuis les origines jusque d nosjours (1935 ff). Detta verk utkommer samtidigt i bearbetad form (i synnerhet rörande bibliografin) på tyska. Här vidgas på ett anmärkningsvärt sätt perspektivet från kyrkans historia till kristendomens historia: ”Histoire du christianisme, des origines å nos jours.” (Die Geschichte des Christentums -Religion, Politik, Kultur.) Bd 6 ”Un temps d’epreuves” (1274-1449) och bd 12 ”Guerresmondiales” (19141958) utkom 1990 i Paris (hos Desclee et Fayard) och bd 8 ”Le temps des Confessions” (1430-1620/30) har anmälts. På tyska utkom 1991 bd 6 ”Die Zeit der Zerreissproben” (1274-1449) hos Herder i Freiburg. Närmast följer bd 8: ”Konfessionernas tidevarv”.

Vi inskränker oss här till band 6 av den tyska upplagan som ger en inblick i hela verkets uppläggning. Några drag kännetecknar detta lättlästa och spännande band på drygt 900 sidor. Till exempel kompletterar utmärkta bilder och talrika kartor framställningen med värdefullt dokumentationsmaterial.

Denna kristendomens historia är visserligen skriven utifrån en katolsk synvinkel men vill samtidigt förmedla ett omfattande betraktelsesätt med en inblick i den bysantinska kyrkans situation och historia 1274-1453, i övriga orientaliska kyrkor i Asien och Afrika under motsvarande tid, i relationerna mellan den västerländska kyrkan och de österländska kyrkorna och i unionsproblematiken. Här behandlas även Spaniens arabisering liksom judarnas situation visavi den senmedeltida kristenheten. Slutligen beskrivs kyrkans förhållande till de icke-kristna under korstågen och kyrkans dåtida missionsverksamhet. En återblick i slutet av bandet – ”Vilken kyrka? För vilka kristna? Den medeltida kyrkans höst, den nya tidens kyrkas vår” – ger en ypperlig sammanfattning av hela bandet.

Anmärkningsvärt är hur denna kristendomens historia har påverkats av den franska s.k. Annalesskolan. Senmedeltidens fromhetsuppfattning och -historia, liksom tidens mentalitets- och socialhistoria får en framträdande plats i framställningen. Samtidigt förmedlas i beskrivningen av kontakterna med proteströrelser och kätterska strömningar en färgstark bild av denna oerhört krisdrabbade period präglad av betydelsefulla faktorer såsom den stora schismen i den latinska kyrkan från 1378 till 1449 och återställandet av den västerländska kyrkans inre enhet genom konciliet i Basel. Unionsförsöket med den bysantinska kyrkan på andra konciliet i Lyon (1274) och på konciliet i Ferrara/Florens (1439), den bysantinska kyrkans problem inför osmanernas aggressioner intill erövringen av Konstantinopel (1453) m.m. Efter konciliet i Florens fortsätter också trots stora svårigheter kontakterna med de gammalorientaliska kyrkorna.

Att framställa en så mångfasseterad period med hänsyn även till de politiska och nationella skillnaderna förutsätter givetvis en nära samverkan av en hel rad kvalificerade kyrkohistoriska medarbetare. Utgivaren för den franska upplagan är Michel Mollat du Jourdin, medlem i Institut de France, och Andre Vauchez, professor i medeltidshistoria i Paris X Nanterre. För den tyska upplagan ansvarar Bernhard Schimmelpfennig, professor i medeltidshistoria i Augsburg. Tyvärr preciseras inte närmare enligt vilka principer den tyska upplagan har bearbetats något.

En kalejdoskopartad rad kapitel fördjupar onekligen perspektiven men kräver samtidigt uppmärksamhet av läsaren för att inte förlora sammanhanget. De ecklesiologiska perspektiven präglar givetvis framställningen av denna period: frågan om kyrkans enhet, kyrkans helighet, kyrkans katolicitet. Med hänsyn tagen till den krissituation som rådde i kyrkan blir en sådan frågeställning utan tvekan fascinerande. Skildringen av schismens bakgrund och upphov är anmärkningsvärd, likaså redogörelsen för missionen hos de asiatiska folken och kapitlet över förhållandena mellan kristna och icke-kristna. Men vid sidan av denna kyrkliga syn träder det idéhistoriska sammanhanget, dvs. frågan hur kyrkan möter den moderna tidens tillkomsthistoria i dess första stadier, alltför mycket tillbaka. Här ligger en begränsning som man kan beklaga.

Bandet slutar med en intressant tanke i vilken utgivaren Michel Mollat du Jourdin sammanfattar perioden: Tiden från 1274 till 1449 med alla dess motsättningar och med dess inre splittring avslutas under senmedeltiden ingalunda med ett så negativt resultat såsom man ofta har påstått. Givetvis fanns i kristenheten många förtorkade grenar och parasiter på trädets rötter, men även onekligen förhoppningsfulla knoppar. Kristenhetens stora splittring under 1500-talet visar sig kyrkohistoriskt sett snarast som en dramatisk omvälvning ur vilken man skulle ha kunnat dra vinst om alla parter hade varit mindre halsstarriga, menar utgivaren.