av JOHAN SUNDEEN
Till de institutioner som förtjänar att i högre grad beaktas inom ramen för diskussionen om kristendomens och kyrkornas civilisationsbyggande betydelse hör utan tvekan biblioteken. En genomgång av det 15 sidor (!) långa sakregistret till en nyligen utgiven brittisk tegelstenstjock bibliotekshistorisk framställning, visar vilken betydelsefull kraft kristen tro har varit bakom tillkomsten (och förvisso också tidvis förstörelsen) av betydelsefulla boksamlingar. Få begrepp i sakregistret till Andrew Pettegrees och Arthur der Weduwens The Library. A Fragile History kan mäta sig med indexorden katolska kyrkan, katolicismen, protestantismen, reformationen och prästerskapet när det kommer till antalet sidhänvisningar.
Det som är ett faktum på europeisk, och i viss mån global, nivå gäller också för Sveriges del. Medeltidens kloster utgjorde bildningssäten längst uppe i Nordeuropa. Biblioteket i Vadstena, som nådde ett omfång om hela 1 400 handskrifter, har betecknats som det medeltida Nordens viktigaste kulturhärd. Kring domkyrkor och till dessa kopplade skolor växte betydelsefulla bibliotek upp. Kyrkans koppling till de läroverks- och det universitetsbibliotek som etablerades på 1600-talet är obestridlig. För 1700- och 1800-talets del märks den institutionaliserade kristendomens betydelse i form av socken- och församlingsbibliotek.
Stora delar av detta kulturarv är emellertid för alltid borta. Till exempel gick många litterära skatter förlorade när reformationen gjorde rent hus med de konvent och kloster som fanns i svenska städer och på landsbygden. Med undantag för en riklig samling bevarade handskrifter från Vadstena finns det bara enstaka exemplar kvar av de manuskript som en gång fyllde bokkistor i monastiska gemenskaper. Den svenska bibliotekshistorien faller väl in i ett internationellt mönster. I en historisk översiktstext konstaterade den danske bibliotekarien och egyptologen H. O. Lange, att ”Bibliotekhistorien handlar för äldre tiders vidkommande om de oerhörda förluster som mänskligheten lidit […] genom människornas vandalism, fanatism och likgiltighet.”
När Lange fattade pennan låg andra världskriget och den efterföljande sovjetiska de facto-ockupationen av stora delar av Europa ännu i framtiden. Med eftertryck demonstrerade de totalitära samhällssystemen att av vandalism och fanatism orsakade förstörelser av boksamlingar inte är något som den moderna människan kan friskriva sig ansvar ifrån. Ingen epok i mänsklighetens historia har blivit vittne till en så omfattande förstörelse av böcker och bibliotek som det under sex år pågående andra världskriget. Efter år 1945 rensande de sovjetstödda kommunistregimerna i Östeuropa ut miljontals för dessa tyrannvälden farliga böcker. Samma sorts ideologiskt betingade städprocesser hade nationalsocialisterna gjort sig skyldiga till.
Langes tredje faktor bakom de historiska destruktionsprocesserna utgjordes alltså av likgiltighet. Kallsinnighet inför boksamlingar som upparbetats med stor möda utgör ett viktigt tema i Pettegrees och der Weduwens på många sätt storartade bok. De båda vid Saint Andrews University verksamma författarna konstaterar att ett ständigt återkommande problem i samlandets historia – från det mytomspunna biblioteket i Alexandria fram till vår egen tid – är att ”ingen engagerar sig lika mycket i en boksamling som densammas upphovsman”. Av litteratur uppbyggda skattkammare har försummats, förfallit och förstörts efter det att dess ursprunglige vårdare har gått ur tiden. Det gäller samlingar i enskild såväl som i institutioners ägo.
Bibliotekens sårbarhet är som bokens undertitel anger huvudspåret när Pettegree och der Weduwen med enorm beläsenhet och osviklig känsla för att synliggöra historiska processer med väl valda exempel guidar sina läsare genom tusentals år av biblioteksbyggande och dito förstörelse. Bibliotek är emellertid inte bara en utsatt kulturinstitution utan också en slitstark och överlevnadsduglig företeelse. Katastrofer följs av återkomster.
Jämfört med för undervisningssyften vid svenska lärosäten nyttjade översiktsarbeten som Michael H. Harris History of Libraries in the Western World och Fred Lerners The Story of Libraries kan Pettegree och der Weduwen inte sägas tillföra några avgörande nyheter eller tolkningar. I förhållande till såväl Harris som Lerners verk utgör The Library tvärtom ett sämre alternativ för nämnda syfte – detta i första hand genom sin geografisk-kulturella ensidighet. Pettegrees och der Weduvens framställning är USA- och eurocentrisk. I den mån andra delar av världen ges plats sker det inte sällan utifrån en västerländsk utgångspunkt, till exempel i avsnitt om bibliotekens roll i imperiebyggandets värv.
Dispositionen i The Library bygger på en fruktbar kombination av en tematisk och en kronologisk ansats. Likt bättre föreläsare gör författarna till synes improviserade utflykter från en historisk period till en annan i akt och mening att peka på paralleller mellan olika epoker. Till exempel så ställs Romarrikets bokplundrande officerare sida vid sida med biblioteksrov utförda av Gustav II Adolfs segerrika arméer. Den tematiska principen ger varje enligt kronologins logik inplacerat epokkapitel ett antal lätt urskiljbara huvudlinjer. Essensen i ett tidevarv fångas elegant i fyndiga rubriker, flitigt begagnade ögonblicksbilder och rent skönlitterära tekniker. Till levandegörandet av bibliotekshistorien bidrar inte minst bokens många personhistoriska perspektiv.
Att bibliotekshistorien kan berika vår samlade historiska förståelse, och öppna våra ögon för andra perspektiv än de som ryms i politisk och intellektuell historia, görs tydligt av Pettegrees och der Weduwens bok. Betecknande är rubriken ”Illiberal Enlightenment” i framställningen av 1700-talets historia. Den annars som ljusets epok beskrivna upplysningen visar sig ur ett biblioteksperspektiv vara en period präglad av förstörelse, utförd under upplysta despoters regenttid. Pettegree och der Weduwen skriver om ”den mest omfattande utrensningen av bibliotek fram till andra världskriget”. Precis som under reformationen är det klosterbibliotek som står i centrum för förstörelsen, men denna gång på katolsk mark. Hårdast fram gick den österrikiske kejsaren Joseph II, vilken som ett led i ett reformprogram lät upplösa hela 700 monastiska gemenskaper. Franska revolutionen var likaledes en period av storskalig biblioteksförstörelse. Till ljudet av slagorden frihet, jämlikhet och broderskap konfiskerades eller förstördes otaliga adels- och klosterbibliotek.
The Library. A Fragile History är en av berättarglädje sprudlande, och av breda kulturhistoriska referensramar och bildning, präglad 524 sidor lång monografi. Boken har varit en fröjd att läsa.
Johan Sundeen är Docent i idé och lärdomshistoria, universitetslektor i biblioteks- och informationsvetenskap.
Ur Signum nr 5/2022, s. 70–72.