När påven Franciskus tar emot USA:s president Joe Biden i Vatikanen på fredag den 29 oktober är det två själsfränder som möts. Presidenten med det folkliga smeknamnet uncle Joe och påven har båda lika lite till övers för högtravande beteenden. Det finner båda glädje i att tala direkt till människor, har ett intresse för den de har framför sig och kan med vänlighet kan lägga armen på någons axel. Och de står inför liknande problem. Från sin föregångare har Biden tagit över ett djupt splittrat land, vars medborgare inte alls litar på varandra. Påven Franciskus å sin sida brottas med att hålla samman de delar inom den egna kyrkan som håller på att glida isär. Gemensamt för de båda ledarna är de misstankar som riktas mot dem från den amerikanska biskopskonferensen.
Konferensen domineras fortfarande av de biskopar som insattes av Johannes Paulus II (1978–2005) och Benedictus XVI (2005–2013). Deras agenda är en helt annan än reformivrarens i Vatikanen. Medan Franciskus fokuserar pastorala frågor, lägger många amerikanska biskopar stor vikt vid renheten i kyrkans lära. Påven bekymrar sig över klimatet, social rättvisa och migrationsfrågor, medan de ledande biskoparna i USA framför allt fokuserar abortfrågan och religionsfriheten.
Vilket dock inte innebär att Franciskus inte skulle ha tagit tydlig ställning i dessa frågor. Han kämpar för förtryckta kristna och kallade nyligen återigen abort för ”mord”. Ur motsatt perspektiv väcker biskopskonferensens förhållande till påven vissa frågor. En aktuell undersökning som genomfördes vid jesuiternas universitet Creighton i Omaha/Nebraska kom fram till slutsatsen att de amerikanska biskoparna i stor utsträckning har valt att inte ta upp Franciskus social- och klimatencyklika Lovad vare du (Laudato si’) i sin förkunnelse.
Efter Pelosi är det Bidens tur
Enligt den officiella dagordningen kommer Franciskus och Biden att diskutera pandemins slut, hur klimatkrisen ska övervinnas och frågor om social rättvisa. Allt detta är frågor där påven och USA:s president delar uppfattning. Men USA:s biskopskonferens behandlar däremot katolikerna i Vita huset som fiender på grund av deras liberala hållning gentemot abort och samkönade äktenskap. Medan den föga fromme föregångaren Donald Trump kunde agitera mot invandare och minoriteter utan att klandras, tillsatte biskopskonferensens ordförande ärkebiskop José Gómez en arbetsgrupp när Biden tillträdde, vars uppgift var ”problemet Biden”.
Detta resulterade i ett försök att förvägra presidenten, hans katolska partikamrat Nancy Pelosi och andra demokrater att ta emot kommunionen, så länge de inte gjorde den katolska läran om abort till lag. Denna uppfattning går stick i stäv med Franciskus som håller fast vid att tillgången till sakramenten ska förstås ur ett pastoralt och inte ett politiskt perspektiv. På ett demonstrativt sätt tog påven nyligen emot Pelosi i Vatikanen och i och med att hans möte med Biden sker tre veckor före biskopskonferensens stormöte i Baltimore 15 november ska detta förstås som en ytterligare tydlig signal.
Rom och episkopatet i USA är inte överens
”Ett avgörande brott har skett i relationen mellan Vatikanen och biskoparna i USA”, förklarade teologen Massimo Faggioli, från Villanova-universitetet, ”och Biden står mitt emellan dem”. Att påven har klivit fram för att säkerställa att Biden, Pelosi och andra får ta emot sakramenten har inte undgått hökarna. Enligt vad vissa sakkunniga menar kan detta leda till att biskoparna vid det kommande mötet i Baltimore känner sig föranledda att spetsa till formuleringarna i sin skrivelse om eukaristin. Denna skrivelse berör främst politikers värdighet att ta emot sakramenten och på Roms inrådan valde att de tidigare att tona ner den.
Teologen George Weigel, en inflytelserik talesman för den katolska högern, menade i en artikel i tidningen First Things att presidenten självmant borde avstå från ta emot eukaristin, eftersom han inte ”står i full gemenskap med kyrkan”. Vidare menade Weigel att det är varje själasörjares plikt att tillrättavisa vilsegångna katoliker.
Splittrad kyrka i USA
Ett slag som riktas mot Biden skulle kunna tolkas som ett angrepp mot påven. I synnerhet som USA:s president förklarade sig vara en varm anhängare av Franciskus i en intervju 2016 och sade sig ”älska den där mannen”.
Teologen Gerald Fogarty vid University of Virginia förklarade för tidningen Washington Post att han förväntade sig att reaktionerna på mötet i Vatikanen kommer att göra spänningarna än tydligare. ”Aldrig förr har katolska kyrkan varit så splittrad i det här landet som nu.” Detta beror förvisso inte på de båda män som på fredag möts för tredje gången.
Kathpress 2021-10-27
Detta är en nyhetstext.