Biskoparna får avgöra om interkommunion i vissa fall

Efter sitt besök Genève i torsdags gav påven Franciskus en av sina vanliga improviserade presskonferenser ombord på planet hem till Rom. Utskriften från påvens samtal med journalisterna är nu offentliggjord.

Ett av områdena som påven fick frågor om rör den tyska debatten om möjligheten för icke-katolska makar till katoliker att i vissa fall kunna ta emot eukaristins sakrament (det vill säga vad som också kallas ”kommunionen”, och på svenska ”nattvarden” – övers. anm.) i den katolska kyrkan, ett fenomen som brukar betecknas som interkommunion. Denna fråga måste avgöras av stiftsbiskoparna snarare än de nationella biskopskonferenserna, menade påven i sitt svar. Detta därför att den katolska kyrkolagen överlåter beslutet om innebörden i kriterierna ”dödsfara” eller ”allvarlig nödvändighet” till dem att fastställa regelverk för, i respektive stift. Enligt påven Franciskus skulle gemensamma riktlinjer för ett land via en biskopskonferens ”genast bli universell”. Vad konferenserna kan göra är att hjälpa biskopar att förhålla sig till specifika fall. Påvens kommentar var svar på en fråga om ett brev som han godkänt att blivande kardinal Luis Ladaria, chef för Vatikanens troskongregation, sände till de tyska biskoparna i maj där han bad dem att studera frågan mer innan de yttrade sig som biskopskonferens.

Franciskus tillfrågades också om sina intryck från dagstrippen till Schweiz med anledning av 70-årsjubileet för Kyrkornas världsråd och svarade att dagens aktiviteter med böner, tal, möten och en mässa hade gjort honom glad. ”Det rätta ordet för dagen är ’möte’, och när en person möter en annan och erfar uppskattning för mötet, berörs alltid hjärtat, eller hur? Det var positiva möten, till och med goda sådana”, sade han.

Påven berörde särskilt kyrkors, samfunds och religioners ansvar att främja fred, i synnerhet i frågor relaterade till migration och flyktingar. Han påpekade att massmigration är ett problem runt om i världen och att ett land ska välkomna det antal flyktingar som det kan integrera och ge arbete åt, i ljuset av klokhetens och försiktighetens dygd. Franciskus beklagade också de svåra villkor som många migranter möter om de återvänder till sina ursprungsländer, inklusive en ökad risk att falla offer för trafficking.

På en fråga om ”pacifistiska kyrkor”, det vill säga sådana kristna grupperingar som menar att en kristen aldrig får använda eller tolerera våld tillbakavisade påven tanken på att det skulle finnas vissa religioner som är ”fredens religioner” som om detta skulle antyda existensen av ”krigets religioner”. Det finns, menade han, religiös fundamentalism och människor som i religionens namn ”söker krig”, vilket alla måste vara vaksamma mot, men att det i våra dagar när vi upplever en ”kris för mänskliga rättigheter” är viktigt att religiöst troende och olika samfund kan samarbeta för att främja en ”anda av fred” i världen.

Catholic News Agency, 2018-06-21