Visserligen statschef och kyrklig överhuvud men på den världspolitiska scenen endast utrustad med ”soft power” – det förenar de två män som i torsdags för första gången möttes i Vatikanen: påven Leo XIV och kung Charles III. Men på ekumenikens och miljövårdens område kan de båda herrarna i 70-årsåldern tydligt visa vägen – och passar bra ihop i en symboltyngd och hittills unik akt.
För första gången sedan engelska kyrkans brytning med Vatikanen för ungefär 500 år sedan ber deras överhuvuden tillsammans i Sixtinska kapellet. Under Michelangelos praktfulla fresker prisar de på latin Gud för Hans skapelse. Detta hade en engelsk kung, världsligt överhuvud för anglikanska Church of England, och en påve aldrig tidigare gjort efter reformationen.
Om Charles hade fått sin vilja igenom skulle det inte ha dröjt. Redan en gång för 40 år sedan önskade den dåvarande tronföljaren under ett besök i Vatikanen deltaga i en mässa med påve Johannes Paulus II i dennes privatkapell. Men drottning Elizabeth II inlade protest då hon ännu inte ansåg tiden vara mogen.
Som kung kan Charles III nu själv fälla avgörandet. Som ett tecken på närmandet mellan de båda konfessionerna tilldelade han därför Leo XIV ännu en titel – och fick en tillbaka. Medan katoliken nu är påvlig medbroder av Saint George’s chapel i Windsor Castle, bär den brittiska monarken titeln kunglig konfrater i den påvliga basilikan och klostret San Paolo fuori le Mura.
Egen ”tron” i påvliga basilikan
Det senare beseglades dels av ett dokument, dels av en egen stol med Charles vapen. Sedan kungen vid den högtidliga förläningen för första gången intog den kommer den i framtiden vara en korstol i basilikan att nyttjas enbart av brittiska kings eller queens – och platsen har historisk betydelse för relationerna mellan konfessionerna. Det var här som påve Paulus VI och dåvarande ärkebiskopen av Canterbury Michael Ramsay träffade ett avtal om formell dialog mellan anglikaner och katoliker, för första gången sedan reformationen.
Leo XIV var frånvarande under ceremonin under eftermiddagen – såväl fysiskt som i bild. I basilikan som i medaljonger visar porträtt av alla påvar var Leos plats belyst, men fortfarande saknas hans bild.
Från svart till vitt
Så kunde drottning Camilla också bära ljusare kläder. Medan Charles bar samma kostym i kungligt blått som under förmiddagen, bytte drottningen för detta tillfälle ut sin svarta ensemble mot en vit. Vatikanens stränga klädesföreskrifter kräver av kvinnliga påvegäster svart klädsel samt slöja. Undantag gäller enbart drottningar och prinsessor samt hustrur till monarker som bär titeln ”katolskt majestät”. Dessa får klä sig helt i vitt i Vatikanen. Detta så kallade ”privilège du blanc” är ett tecken på Vatikanens erkänsla gentemot monarkier som visar trohet mot påven.
Trots ett hårt inrutat program stannade det brittiska kungaparet även kvar en stund i basilikan utanför Roms centrum för privat bön vid aposteln Paulus grav. Och även Petrus var dem bevågen: engelskt väder med storm och regn utbröt inte förrän efter deras besök.
Kathpress 2025-10-23
Detta är en nyhetstext.