De 21 nya kardinalerna – från San Diego till Östtimor

Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost

Påven har tillkännagett att han den 21 augusti kommer att förläna 21 biskopar och präster kardinalsvärdigheten. Vid söndagens middagsbön på Petersplatsen nämnde han namnen på de kommande purpurbärarna, av vilka 16 är under 80 år och därmed berättigade att delta i påveval. Kathpress ger här den kortfattad presentation av de kommande kardinalerna.

  1. Arthur Roche (72 år) leder sedan ett år tillbaka Kongregationen för gudstjänst och sakramentsförvaltning. Innan dess var under nio år dess sekreterare. Från och med 2004 till 2012 var Roche, som är född i Storbritannien, biskop av Leeds. Han anse som moderat och har under senare tid haft mycket att göra med att försvara Franciskus inskränkningar av den så kallade gamla mässan [den extraordinarie riten från 1962]. Efter en intern visitation utnämnde Franciskus honom under förra till ny ledare för gudstjänstkongregationen.
  2. Ärkebiskop Lazzarus You Heung-sik (70 år) var tidigare ärkebiskop av Daejoen i Sydkorea och är sedan juni 2021 prefekt (ledare) för Kleruskongregationen. You anses vara en företrädare för försoning med Nordkorea. Franciskus lärde känna honom 2014 under sin resa till Sydkorea. I Vatikanen har You hittills inte varit så framträdande. Han blir med den mer kände filippinske kardinalen Luis Tagle den andre östasiat som leder en myndighet i Vatikanen.
  3. Ärkebiskop Fernando Vergez Alzaga (77 år) är sedan oktober 2021 ordförande för det styrande rådet och därmed Vatikanstatens regeringschef. Det löpande arbetet sköter dock ordenssystern Raffaella Petrini (52 år). Den spanske ordensprästen tillhör Kristi legionärer. I samband med kuriereformen anförtroddes han ytterligare uppgifter. I ledningen av Vatikanstatens förvaltning står traditionellt alltid en kardinal.
  4. Jean-Marc Aveline (63 år) är sedan hösten 2019 ärkebiskop av Marseille. Tidigare var han hjälpbiskop där under sex år. Aveline är född 1958 i Algeriet. Efter studier i Marseille, Avignon och Paris vigdes han 1984 till präst i Marseille. Efter att ha varit verksam inom teologisk utbildning och församlingssjälavård blev Aveline 2007 generalvikarie och senare, 2013, hjälpbiskop. Från 2008 till 2012 var han dessutom rådgivare vid Påvliga rådet för interreligiös dialog. Som ärkebiskop för en stor hamnstad vid Medelhavet har Aveline dessutom ansvarat för ämnet migration. Det har återkommande spekulerats om att påven ska resa till Marseille.
  5. Peter Okpaleke (59 år) är sedan början av 2020 biskop för stiftet Ekwulobia i södra Nigeria. Visserligen är södra Nigeria inte så drabbat av våld som det norra, men Okpaleke kommer att lära känna problemen och de bakomliggande utvecklingarna. Själv har han fått känna av etniska problem, sedan Benedictus XVI utnämnde honom till biskop av Ahiara. Okpaleke tillhör den etniska gruppen igbo. Trots att Franciskus än en gång krävde lojalitet avgick Okpaleke till sist 2018. Två senare utnämndes han till biskop av Ekwulobia.
  6. Leonardo Ulrich Steiner (71 år) är sedan slutet av 2019 ärkebiskop av Manaus. Som en betydelsefull kyrkans man i Amazonasområdet representerar Steiner en viktig angelägenhet för det nuvarande pontifikatet, Franciskus sammankallade ju 2019 en särskild synod för området. Kyrkan i regionen ställdes inför särskilda utmaningar under covidpandemin, när enbart i Manaus 500 människor dog varje dag. Steiner inträdde i Franciskanorden 1972 och prästvigdes 1978. Senare följde uppgifter som biskop av Sao Felix i Mato Grosso och som hjälpbiskop i Brasilia.
  7. Filipe Neri Antonio Sebastiao di Rosario Ferrao (69 år) är sedan 2004 ärkebiskop av Goa och Damao. Han kommer från området blev hjälpbiskop där 1993. Som ärkebiskop av Goa bär Ferrao hederstiteln ”Österns primas” och ”patriark av östra Indien”. Sedan 2019 är han ordförande för den indiska biskopskonferensen – som efterträdare till Bombays ärkebiskop Oscar Gracias, som påven hämtade till kardinalsrådet för sin kuriereform. Som indier är Ferrao väl medveten om svårigheterna med den interreligiösa dialogen, som i hans land avsevärt försvåras av hindufundamentalister.
  8. Robert Walter McElroy (68 år) är sedan 2015 biskop för San Diego-stiftet i USA. Med anledning av den dåvarande presidenten Donald Trumps migrationspolitik förklarade han att regeringen spred rädsla och nu hade utsett ”flyktingar och invandrare, som under historien varit Amerikas livselixir till fiender”. I tvisten mellan USA:s biskopar om huruvida katolska politiker som accepterar abort ska tillåtas att ta emot kommunionen, varnade han för ett år sedan för att ”göra eukaristin till ett politiskt verktyg”. Det är oroväckande att ett sakrament, ”som ska ena oss blir en källa till oenighet för miljontals katoliker”.
  9. Virgilio Do Carmo Da Silva (54 år) leder sedan 2016 stiftet Dili i Östtimor, som 2019 upphöjdes till ärkestift. Da Silva, som tillhör Salesianorden, är den förste ärkebiskopen i landet, som 2002 erkändes som en självständig republik. Han är också vice ordförande för biskopskonferensen. Av de 1,3 miljoner invånarna hör cirka 97 procent till den katolska kyrkan. En påvlig resa till Indonesien och Papua Nya Guinea 2020, som också innefattade ett besök på Östtimor, ställdes in av pandemiskäl. Något nytt försök är ännu inte i sikte.
  10. Oscar Cantoni (71 år) utsågs 2016 av Franciskus till biskop av Como. Dessförinnan var Cantoni, som också är storprior för det italienska ståthållarämbetet för Heliga gravens riddarorden, biskop av Crema. Cantoni blev känd när han 2021 som vittne i en övergreppsprocess utfrågades om ett utbildningsseminarium i Vatikanen. Detta kommer att genomföras av en organisation från hans norditalienska stift. Det handlar om anklagelser om mörkläggning mot en av hans föregångare.
  11. Anthony Poola (60 år) är sedan 2020 ärkebiskop i Indiens fjärde största stad. Tidigare var Poola, som prästvigdes 1992, sedan 2008 biskop av Kurnool i delstaten Andhra Pradesh, där han föddes i staden Poluru. Hyderabad är Indiens fjärde största stad, av dess drygt 14 miljoner invånare är dock bara 0,8 procent katoliker.
  12. Paulo Cezar Costa (54 år) kallades 2020 av Franciskus att leda ärkestiftet för Brasiliens huvudstad Brasilia. Costa, som har den doktorsgrad i dogmatik vid Påvliga Gregoriana-universitetet, är medlem av Påvliga rådet för främjandet av de kristnas enhet och av Latinamerikakommissionen. År 2013 var han ställföreträdande ledare för organiserandet av Världsungdomsdagen i Rio de Janeiro.
  13. Richard Kuuia Baawobr (62 år) är ordenspräst och tidigare general för Samfundet missionärer av Afrika (Vita fäderna). Han är sedan 2016 ärkebiskop av Wa i sitt hemland Ghana. År 2020 kallade Franciskus honom till Påvliga rådet för främjandet av de kristnas enhet.
  14. William Goh Seng Chye (64 år) leder sedan 2013 ärkestiftet Singapore. I början av maj bad Goh om ursäkt de övergrepp som två unga män utsatts för av en ordensman, som dömdes till fem års fängelse. Cirka 360 000 av de 5,7 miljoner invånarna i finans- och näringslivsmetropolen Singapore, som är Sydostasiens minsta stat, är katoliker.
  15. Adalberto Martinez Flores (70 år) utsågs så sent som i februari av påven till ärkebiskop för stiftet Asunción i Paraguays huvudstad. Tidigare hade han varit biskop av Villarrica. Han är dock redan sedan 2018 ordförande för landets biskopskonferens.
  16. Giorgio Marengo (47 år) är italiensk consolata-missionär och sedan 2020 ledare för Apostoliska prefekturen Ulaanbaatar i Mongoliet. Marengo, som varit verksam i det central- och östasiatiska landet sedan 2001, togs emot i Vatikanen av Franciskus så sent som på lördagen tillsammans med en delegation med kristna och buddhister. Med sina 48 år blir han den yngste i kardinalskollegiet.

De följande prelaterna får ta emot sin kardinalsvärdighet den 27 augusti som hederstitlar. De har inte längre rätt att delta i ett påveval, eftersom de är äldre än 80 år.

  1. Jorge Enrique Jiménez Carvajal (80 år) var till slutet av mars i år ärkebiskop av Cartagena i Colombia. Han tillhör Eudistensorden. Jiménez har studerat filosofi, teologi och socialvetenskap i Chile. Mellan åren 1995 och 1999 var han generalsekreterare för det latinamerikanska biskopsrådet, CELAM och från 1999 dess ordförande. Ärkestiftet Cartagena ledde han sedan 2005. Jiménez blev internationellt känd 2002, när marxistiska rebeller höll honom fången under flera dagar. Jiménez har engagerat sig i fredsprocessen.
  2. Lucas Van Looy (80 år) var till 2019 biskop av Gent i Belgien. Han är född 1941 och avlade 1968 sina ordenslöften inom Salesianorden. År 1970 prästvigdes han. I december 2003 utnämnde påven Johannes Paulus honom till biskop av Gent. Påven Franciskus kallade honom 2015 att ingå i Caritas Internationalis exekutiva råd.
  3. Arrigo Miglio (79 år) var till slutet av 2019 ärkebiskop av Cagliari på Sardinien. Eftersom han firar sin 80-årsdag den 28 juli i år, kommer han inte att som kardinal del vara med och välja någon påve. Mellan 1999 och 2012 var Miglio biskop för sitt hemstift Ivrea. Inom den italienska biskopskonferensen har han återkommande engagerat sig i sociala frågor. Cagliari härbärgerar helgedomen av Madonnan di Bonaria. Den medeltida Mariabilden vördas inte bara som Sardiniens skyddspatron utan även som skyddspatron för Argentinas huvudstad Buenos Aires, Franciskus hemstad.
  4. Gianfranco Ghirlanda (79 år) är jesuit och expert på kyrkorätt och på ordensgrundarens Ignatius av Loyolas Andliga övningar. Han fyller också 80 år före konsistoriet. Mellan 2004 och 2010 var han rektor för det påvliga Gregoriana-universitet. Ghirlanda har spelat en stor roll i sammanställandet av den kyrkliga författningen Praedicate evangelium, som ligger till grund för Franciskus reform av de påvliga myndigheterna. Dessutom har han ansvarat för Vatikanens undersökningar av lekmannagemenskapen Memores Domini och redan 2014 fungerat som rådgivare i samband med reformeringen av Kristi legionärer och gemenskapen Regnum Christi.
  5. Fortunato Frezza (80 år) är präst och tillhör sedan september 2013 Sankt Peters domkapitel. Frezza har ett högt anseende som bibelvetare och är i Italien också känd som själasörjare för föreningen AS Roma, som vann UEFA Europa Conference League den 25 maj. År 2014 kallade Franciskus honom till att vara undersekreterare för biskopskonferensen, en post som påven 2021 delade upp på en ordensman och en ordenskvinna.

Kathpress 2022-05-29

Detta är en nyhetstext

Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost

Specialpris för nya prenumeranter!

250 kr för 8 nr (ord.pris 400kr)

Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost

Påven har tillkännagett att han den 21 augusti kommer att förläna 21 biskopar och präster kardinalsvärdigheten. Vid söndagens middagsbön på Petersplatsen nämnde han namnen på de kommande purpurbärarna, av vilka 16 är under 80 år och därmed berättigade att delta i påveval. Kathpress ger här den kortfattad presentation av de kommande kardinalerna.

  1. Arthur Roche (72 år) leder sedan ett år tillbaka Kongregationen för gudstjänst och sakramentsförvaltning. Innan dess var under nio år dess sekreterare. Från och med 2004 till 2012 var Roche, som är född i Storbritannien, biskop av Leeds. Han anse som moderat och har under senare tid haft mycket att göra med att försvara Franciskus inskränkningar av den så kallade gamla mässan [den extraordinarie riten från 1962]. Efter en intern visitation utnämnde Franciskus honom under förra till ny ledare för gudstjänstkongregationen.
  2. Ärkebiskop Lazzarus You Heung-sik (70 år) var tidigare ärkebiskop av Daejoen i Sydkorea och är sedan juni 2021 prefekt (ledare) för Kleruskongregationen. You anses vara en företrädare för försoning med Nordkorea. Franciskus lärde känna honom 2014 under sin resa till Sydkorea. I Vatikanen har You hittills inte varit så framträdande. Han blir med den mer kände filippinske kardinalen Luis Tagle den andre östasiat som leder en myndighet i Vatikanen.
  3. Ärkebiskop Fernando Vergez Alzaga (77 år) är sedan oktober 2021 ordförande för det styrande rådet och därmed Vatikanstatens regeringschef. Det löpande arbetet sköter dock ordenssystern Raffaella Petrini (52 år). Den spanske ordensprästen tillhör Kristi legionärer. I samband med kuriereformen anförtroddes han ytterligare uppgifter. I ledningen av Vatikanstatens förvaltning står traditionellt alltid en kardinal.
  4. Jean-Marc Aveline (63 år) är sedan hösten 2019 ärkebiskop av Marseille. Tidigare var han hjälpbiskop där under sex år. Aveline är född 1958 i Algeriet. Efter studier i Marseille, Avignon och Paris vigdes han 1984 till präst i Marseille. Efter att ha varit verksam inom teologisk utbildning och församlingssjälavård blev Aveline 2007 generalvikarie och senare, 2013, hjälpbiskop. Från 2008 till 2012 var han dessutom rådgivare vid Påvliga rådet för interreligiös dialog. Som ärkebiskop för en stor hamnstad vid Medelhavet har Aveline dessutom ansvarat för ämnet migration. Det har återkommande spekulerats om att påven ska resa till Marseille.
  5. Peter Okpaleke (59 år) är sedan början av 2020 biskop för stiftet Ekwulobia i södra Nigeria. Visserligen är södra Nigeria inte så drabbat av våld som det norra, men Okpaleke kommer att lära känna problemen och de bakomliggande utvecklingarna. Själv har han fått känna av etniska problem, sedan Benedictus XVI utnämnde honom till biskop av Ahiara. Okpaleke tillhör den etniska gruppen igbo. Trots att Franciskus än en gång krävde lojalitet avgick Okpaleke till sist 2018. Två senare utnämndes han till biskop av Ekwulobia.
  6. Leonardo Ulrich Steiner (71 år) är sedan slutet av 2019 ärkebiskop av Manaus. Som en betydelsefull kyrkans man i Amazonasområdet representerar Steiner en viktig angelägenhet för det nuvarande pontifikatet, Franciskus sammankallade ju 2019 en särskild synod för området. Kyrkan i regionen ställdes inför särskilda utmaningar under covidpandemin, när enbart i Manaus 500 människor dog varje dag. Steiner inträdde i Franciskanorden 1972 och prästvigdes 1978. Senare följde uppgifter som biskop av Sao Felix i Mato Grosso och som hjälpbiskop i Brasilia.
  7. Filipe Neri Antonio Sebastiao di Rosario Ferrao (69 år) är sedan 2004 ärkebiskop av Goa och Damao. Han kommer från området blev hjälpbiskop där 1993. Som ärkebiskop av Goa bär Ferrao hederstiteln ”Österns primas” och ”patriark av östra Indien”. Sedan 2019 är han ordförande för den indiska biskopskonferensen – som efterträdare till Bombays ärkebiskop Oscar Gracias, som påven hämtade till kardinalsrådet för sin kuriereform. Som indier är Ferrao väl medveten om svårigheterna med den interreligiösa dialogen, som i hans land avsevärt försvåras av hindufundamentalister.
  8. Robert Walter McElroy (68 år) är sedan 2015 biskop för San Diego-stiftet i USA. Med anledning av den dåvarande presidenten Donald Trumps migrationspolitik förklarade han att regeringen spred rädsla och nu hade utsett ”flyktingar och invandrare, som under historien varit Amerikas livselixir till fiender”. I tvisten mellan USA:s biskopar om huruvida katolska politiker som accepterar abort ska tillåtas att ta emot kommunionen, varnade han för ett år sedan för att ”göra eukaristin till ett politiskt verktyg”. Det är oroväckande att ett sakrament, ”som ska ena oss blir en källa till oenighet för miljontals katoliker”.
  9. Virgilio Do Carmo Da Silva (54 år) leder sedan 2016 stiftet Dili i Östtimor, som 2019 upphöjdes till ärkestift. Da Silva, som tillhör Salesianorden, är den förste ärkebiskopen i landet, som 2002 erkändes som en självständig republik. Han är också vice ordförande för biskopskonferensen. Av de 1,3 miljoner invånarna hör cirka 97 procent till den katolska kyrkan. En påvlig resa till Indonesien och Papua Nya Guinea 2020, som också innefattade ett besök på Östtimor, ställdes in av pandemiskäl. Något nytt försök är ännu inte i sikte.
  10. Oscar Cantoni (71 år) utsågs 2016 av Franciskus till biskop av Como. Dessförinnan var Cantoni, som också är storprior för det italienska ståthållarämbetet för Heliga gravens riddarorden, biskop av Crema. Cantoni blev känd när han 2021 som vittne i en övergreppsprocess utfrågades om ett utbildningsseminarium i Vatikanen. Detta kommer att genomföras av en organisation från hans norditalienska stift. Det handlar om anklagelser om mörkläggning mot en av hans föregångare.
  11. Anthony Poola (60 år) är sedan 2020 ärkebiskop i Indiens fjärde största stad. Tidigare var Poola, som prästvigdes 1992, sedan 2008 biskop av Kurnool i delstaten Andhra Pradesh, där han föddes i staden Poluru. Hyderabad är Indiens fjärde största stad, av dess drygt 14 miljoner invånare är dock bara 0,8 procent katoliker.
  12. Paulo Cezar Costa (54 år) kallades 2020 av Franciskus att leda ärkestiftet för Brasiliens huvudstad Brasilia. Costa, som har den doktorsgrad i dogmatik vid Påvliga Gregoriana-universitetet, är medlem av Påvliga rådet för främjandet av de kristnas enhet och av Latinamerikakommissionen. År 2013 var han ställföreträdande ledare för organiserandet av Världsungdomsdagen i Rio de Janeiro.
  13. Richard Kuuia Baawobr (62 år) är ordenspräst och tidigare general för Samfundet missionärer av Afrika (Vita fäderna). Han är sedan 2016 ärkebiskop av Wa i sitt hemland Ghana. År 2020 kallade Franciskus honom till Påvliga rådet för främjandet av de kristnas enhet.
  14. William Goh Seng Chye (64 år) leder sedan 2013 ärkestiftet Singapore. I början av maj bad Goh om ursäkt de övergrepp som två unga män utsatts för av en ordensman, som dömdes till fem års fängelse. Cirka 360 000 av de 5,7 miljoner invånarna i finans- och näringslivsmetropolen Singapore, som är Sydostasiens minsta stat, är katoliker.
  15. Adalberto Martinez Flores (70 år) utsågs så sent som i februari av påven till ärkebiskop för stiftet Asunción i Paraguays huvudstad. Tidigare hade han varit biskop av Villarrica. Han är dock redan sedan 2018 ordförande för landets biskopskonferens.
  16. Giorgio Marengo (47 år) är italiensk consolata-missionär och sedan 2020 ledare för Apostoliska prefekturen Ulaanbaatar i Mongoliet. Marengo, som varit verksam i det central- och östasiatiska landet sedan 2001, togs emot i Vatikanen av Franciskus så sent som på lördagen tillsammans med en delegation med kristna och buddhister. Med sina 48 år blir han den yngste i kardinalskollegiet.

De följande prelaterna får ta emot sin kardinalsvärdighet den 27 augusti som hederstitlar. De har inte längre rätt att delta i ett påveval, eftersom de är äldre än 80 år.

  1. Jorge Enrique Jiménez Carvajal (80 år) var till slutet av mars i år ärkebiskop av Cartagena i Colombia. Han tillhör Eudistensorden. Jiménez har studerat filosofi, teologi och socialvetenskap i Chile. Mellan åren 1995 och 1999 var han generalsekreterare för det latinamerikanska biskopsrådet, CELAM och från 1999 dess ordförande. Ärkestiftet Cartagena ledde han sedan 2005. Jiménez blev internationellt känd 2002, när marxistiska rebeller höll honom fången under flera dagar. Jiménez har engagerat sig i fredsprocessen.
  2. Lucas Van Looy (80 år) var till 2019 biskop av Gent i Belgien. Han är född 1941 och avlade 1968 sina ordenslöften inom Salesianorden. År 1970 prästvigdes han. I december 2003 utnämnde påven Johannes Paulus honom till biskop av Gent. Påven Franciskus kallade honom 2015 att ingå i Caritas Internationalis exekutiva råd.
  3. Arrigo Miglio (79 år) var till slutet av 2019 ärkebiskop av Cagliari på Sardinien. Eftersom han firar sin 80-årsdag den 28 juli i år, kommer han inte att som kardinal del vara med och välja någon påve. Mellan 1999 och 2012 var Miglio biskop för sitt hemstift Ivrea. Inom den italienska biskopskonferensen har han återkommande engagerat sig i sociala frågor. Cagliari härbärgerar helgedomen av Madonnan di Bonaria. Den medeltida Mariabilden vördas inte bara som Sardiniens skyddspatron utan även som skyddspatron för Argentinas huvudstad Buenos Aires, Franciskus hemstad.
  4. Gianfranco Ghirlanda (79 år) är jesuit och expert på kyrkorätt och på ordensgrundarens Ignatius av Loyolas Andliga övningar. Han fyller också 80 år före konsistoriet. Mellan 2004 och 2010 var han rektor för det påvliga Gregoriana-universitet. Ghirlanda har spelat en stor roll i sammanställandet av den kyrkliga författningen Praedicate evangelium, som ligger till grund för Franciskus reform av de påvliga myndigheterna. Dessutom har han ansvarat för Vatikanens undersökningar av lekmannagemenskapen Memores Domini och redan 2014 fungerat som rådgivare i samband med reformeringen av Kristi legionärer och gemenskapen Regnum Christi.
  5. Fortunato Frezza (80 år) är präst och tillhör sedan september 2013 Sankt Peters domkapitel. Frezza har ett högt anseende som bibelvetare och är i Italien också känd som själasörjare för föreningen AS Roma, som vann UEFA Europa Conference League den 25 maj. År 2014 kallade Franciskus honom till att vara undersekreterare för biskopskonferensen, en post som påven 2021 delade upp på en ordensman och en ordenskvinna.

Kathpress 2022-05-29

Detta är en nyhetstext

Specialpris för nya prenumeranter!

250 kr för 8 nr (ord.pris 400kr)