Ämbetsverket för statistik i Slovakien har offentliggjort resultaten av folkräkningen år 2021. Av de totalt 5,45 miljoner invånarna hade andelen slovaker som bekänner sig till den katolska kyrkan minskat till knappt 60 procent (3,26 miljoner). Efter en tillfällig uppgång vid folkräkningarna 2011 och 2001 befinner sig nu antalet katoliker i närheten av siffrorna från det år då det vände uppåt. År 2021 hade det skett en ökning till 23,8 procent (1,3 miljoner) av de slovaker som vid folkräkningen uppgav sig ˮinte bekänna sig till någon religion”. I distrikten i Bratislavatrakten uppgår denna grupp till 40 procent.
Landets katolska befolkning utgörs av troende i den romersk-katolska och den grekisk-katolska kyrkan. Resultat av den enkät som ägde rum under våren 2021 var att 3,04 miljoner personer betraktar sig som romerska katoliker. Att deras andel av befolkningen är 55,8 procent innebär jämfört med år 2011 en minskning med 6 procentenheter. Antalet grekiska katoliker har ökat något och uppgår till 218 000 troende. Därmed utgör de 4 procent av slovakerna, jämfört med 3,8 procent år 2011. Den största andelen katoliker rapporterades från distriktet Námestovo vid en slovakisk-polska gränsen.
Till den lutherska kyrkan bekände sig vid folkräkningen 5,3 procent eller 287 000 personer, vilket innebär en tillbakagång med cirka 0,4 procentenheter eller 9,3 procent under de senaste tio åren. Antalet reformerat troende uppgår till 87 000, eller 1,6 procent av befolkningen. Till ortodoxa kyrkor bekände sig liksom även år 2011 en andel av 0,9 procent. Personer som räknade sig till alla andra kyrkor och religioner tillsammans 2,1 procent av befolkningen. År 2011 var andelen 1,56 procent. De som inte angav någon religiös tillhörighet utgjorde med sina 6,5 procent då klart färre slovaker än tio år tidigare, det vill säga år 2001. Då var deras andel över 10 procent.
Ordföranden för Slovakiens biskopskonferens, ärkebiskopen av Bratislava Stanislav Zvolensky, förklarade i ett första uttalande, att man begrundar uppgifterna om andelen katoliker i kontexten av de omständigheter som rådde då folkräkningen gjordes; dvs. pandemin och den nya digitala metoden för att genomföra folkräkningen.
Både de romersk-katolska och de grekisk-katolska kyrkorna registrerade under de nio åren som föregick pandemin ett ˮstabilt, ja, till och med lätt stigande antal dopˮ, uppgav Zvolensky. Fortfarande döps två tredjedelar av de barn som föds i Slovakien. Antalet religionslösa bland befolkningen återspeglar ˮsekulariseringen i samhälletˮ. Ärkebiskopen av Bratislava ser i folkräkningens uppgifter ˮen drivkraft för de troende att evangelisera mera intensivt och aktivt leva ut sin tro”.
Ján Brabjak, den grekisk-katolska kyrkans metropolit, sa sig vara glad över att hans kyrkas medlemstal har ökat med 5,5 procent. ”Det bevisar att vår kyrka lever, även om den som alla andra har att tampas med olika problem”, sa Brabjak, som är ärkebiskop av Prešov. Folkräkningen ägde rum medan det pågick en pandemi, som tydligt präglade själavården, tillfogade metropoliten.
Man hade med spänning väntat på resultaten av folkräkningen, särskilt som uppgifterna om befolkningens religionstillhörighet kan ha effekter på de statliga subventionerna för kyrkor och religiösa sammanslutningar i Slovakien. Efter nya bestämmelser från 2019 minskas de statliga bidragen, om en kyrka förlorar 10 procent eller mera av sina medlemmar. Detta drabbar nu varken lutheranerna eller den katolska kyrkan, där man hade fruktat en större tillbakagång.
Vinster gör småkyrkor, bland annat på det protestantiska området ˮkristna församlingarˮ (Krestanske zbory), som sedan den senaste folkräkningen har vuxit från 7 720 till 18 553 medlemmar. Även österländska religioner som buddhismen och hinduismen kan glädja sig över ökade antal troende – buddhismen ökade från 2 530 till 6 722 och hinduismen från 255 till 975.
En nybildad rörelse är standupkomikern Gabo Žifčáks ˮLiehovas vittnenˮ, som med sina 14 000 anhängare snart har kommit ikapp ˮJehovas vittnenˮ. Genom att starta sin grupp ville Žifčák enligt egen utsago fästa uppmärksamheten på den bestämmelser som gäller sedan några år och som innebär att ett medlemstal på minst 50 000 personer är vad som krävs för statlig erkännande. Denna gräns innebär att till exempel den ortodoxa och den gammalkatolska kyrkan inte längre erkänns. Även de judiska församlingarna, som enligt den senaste folkräkningen innefattar exakt 2 007 medlemmar, kan inte längre erkännas som en religiös gemenskap.
Efter migrantvågen år 2015 beslutade den dåvarande regeringen Robert Ficos om detta minimital om 50 000 medlemmar, efter att Slovakiska nationalistpartiet hade krävt det.
Men inte ens fördubblingen av antalet muslimer i landet med 1 934 personer till 3 862 i landet kan anses som ett uttryck för någon massinvandring av det slag som man då talade om. Till skillnad från bland befolkningen i tyskspråkiga länder, spelar invandrarnas religion knappast någon större roll i Slovakien. Enligt senaste uppgifter i folkräkningen är de till övervägande del födda i Tjeckien (mer än 108 000 personer), i Storbritannien, i Ungern och i Ukraina (sammanlagt mer än 13 000 personer).
Kathpress 2022-01-26
Detta är en nyhetstext.