FN, EU och människorättsorganisationer har reagerat med skarp kritik mot domen mot nobelpristagaren Aung San Suu Kyi, som på måndagen dömdes till fyra års fängelse. ”Att döma statskanslern efter en skenrättegång genom en hemlig process inför en domstol som kontrolleras av militären är enbart politiskt motiverat”, sade FN:s kommissionär för mänskliga rättigheter, Michelle Bachelet. ”Det handlar bara om att godtyckligt beröva henne friheten – det stänger dörren för fortsatt politisk dialog.”
Även EU har fördömt rättegången som en politisk process. Det är ˮett tydligt försökˮ att utesluta demokratiskt valda stats- och regeringschefer som Aung San Suu Kyi och det Nationella demokratiska förbundet från den inkluderande dialogprocess som har krävts i en gemensam fempunktsplan från ASEAN, betonade EU:s utrikesrepresentant, Josep Borell. Han bekräftade EU:s ˮobegränsade stödˮ för de ansträngningar som pågår inom det sydostasiatiska statsförbundet ASEAN för att på diplomatisk väg lösa krisen i en av dess medlemsstater.
Phil Robertson, Myanmarexpert inom den internationella människorättsorganisationen Human Rights Watch (HRW) utpekade rättegången som ˮ100 procent politisk från allra första dagenˮ. Den ˮgenomfördes med det tydliga syftet att för all framtid förhindra att hon någonsin kan ifrågasätta militärens herravälde”. Med tanke på en serie kommande rättegångar mot Aung San Suu Kyi siar Robertson att militärjuntan vill säkerställa att hon ”aldrig någonsin mera är en fri kvinna”.
Den fempunktsplan som tio ASEAN-stater enades om i maj för att lösa konflikten bojkottas av juntan i Myanmar. Statsförbundet är dock kluvet i frågan om Myanmar. Medan Malaysia, Singapore och Indonesien pläderar för hårdare tag mot juntan, håller autokratiskt styrda länder som Thailand och Kambodja sin skyddande hand över militärregimen. Kambodjas premiärminister Hun Sen, som enligt det roterande schemat är ASEAN:s nya ordförande, vill bjuda in juntan igen till ASEAN-konferenser. Myanmar är ”en del av ASEAN-familjen”, lät Hun Sen meddela på måndagen. Under Bruneis tidigare ASEAN-ordförandeskap uteslöts juntaledaren general Min Aung Hlaing de senaste månaderna två gånger från viktiga konferenser.
På måndagen dömdes Aung San Suu Kyi till fyra års fängelse för ˮuppmaning till revoltˮ och för överträdelser av skyddsåtgärderna mot covid-19. Samtidigt dömdes den medanklagade Win Myint, tidigare president. Efter skarpa internationella protester meddelade juntaledaren Min Aung att strafftiden hade reducerats till två år, vilket statlig television meddelade.
Den tyska organisationen för hotade folkgrupper (Gesellschaft für bedrohte Völker, GfbV) kritiserade däremot att medierapportering om militärkuppen och den rättsliga förföljelsen av Aung San Suu Kyi har gjort att rohingyafolkets lidanden har kommit i bakgrunden. Förbrytelserna mot den muslimska minoriteten började redan under den förra militärdiktaturen, och Aung San Suu Kyi försvarade sig som regeringschef. ”Nu döljer de konstruerade anklagelserna mot henne de långt större överträdelserna mot rohingyafolket”, sade GfbV:s handläggare för förhindrande av genocid, Jasna Causevic. I januari 2020 öppnade Internationella domstolen i Haag en process mot Myanmar, rörande folkmord. Militärjuntan har dock ignorerat domstolens villkor.
Kathpress 2021-12-06
Detta är en nyhetstext.