Efter USA-valet: Att göra något vettigt av situationen

av FRANCIS X. MAIER
Kanske var det enda tillfredsställande med valet av Donald Trump till president den 8 november att få uppleva chocken hos Amerikas opinionsundersökare, medier och styrande klass när det otänkbara nu hände. Men varför hände det? Med en axelryckning åt det fula antikatolska innehållet i Clintonkampanjens Wikileak-fiasko i mitten av oktober, skrev en så kallad progressiv katolsk expert att ”hela striden är helt enkelt ett försök, ett dumt försök, att stoppa Clintons upphöjelse till Vita huset”. Notera ordvalet: ”upphöjelse”.

Ett ord säger nog mer än tusen om förväntningarna hos Clintonkampanjen och dess stödtrupper. Detta år, 2016, var förutbestämt att markera början på Hillary Clintons tid i Ovala rummet. Om det så inte vore för en liten detalj: ingen har någon prenumerationsrätt på presidentposten. I USA är presidentämbetet fortfarande bara ett jobb, inte någon smord kungavärdighet; och presidenten är en offentligt anställd, inte någon krönt monark eller Överste föreläsare. Det finns inga troner att ”upphöjas” till i detta land. Inte än i alla fall.

Det visade sig nu att åtskilliga fler, många av dem dessutom välutbildade och intelligenta, befann sig i Trumps ”ovärdiga skara” än vad någon hade kunnat föreställa sig – inklusive 53 procent av de vita kvinnorna. Och även om Trump gjorde välförtjänt dåligt ifrån sig bland afro-amerikaner och hispanics, efter kommentarer som ofta varit motbjudande och förolämpande, fick han ändå ett större stöd i dessa grupper än Mitt Romney som republikanernas kandidat 2012.

Landets katoliker kan trösta sig något med Trumps senaste uttalanden om aborter, kandidater till Högsta domstolen och några andra sakfrågor, liksom med hans försonande segertal. Tvärtemot vad hans kritiker brukar hävda – snarare uppenbart, givet valresultatet – är han varken galen eller dum. Han är i stället en pragmatiker. Efter åtta år av en helt ideologiskt driven presidentmakt, och om Trump verkligen lyssnar till anständiga och förnuftiga rådgivare, kunde lite pragmatism i Vita huset göra gott.

Bekymrande är dock bara att Trump hittills har visat prov på en sådan svaghet för excentrisk vulgaritet, bombasmer och mobbing, liksom låtit rena hämndinstinkter styra i frågor om invandring och Amerikas roll i världen. Att åter göra Amerika stort är en beundransvärd ambition – om vi med ”stort” menar en nation präglad av moralisk karaktär, generositet, ömsesidig respekt och omsorg om de svaga. Det finns inget ”stort” i en återupprättad global makt som missbrukas.

Och det för oss till en av de centrala faktorerna i detta val: det handlade mer om reaktion än förnyelse. Visst, denna reaktion kan nu delvis vara hälsosam och rättfärdig. Den är en revolt mot den uppfostrande attityden hos en sekulariserad samhällselit som använder helt rätt ord när den pratar om det gemensamma goda, men själv lever i en värld helt isolerad från (och ofta föraktfull mot) vanligt folk och deras verklighet och uppfattningar. Ändå har inte de demografiska, teknologiska, religiösa, ekonomiska och sexuella förändringar som nu omskapar det amerikanska samhället på något sätt rullats tillbaka. Inte heller är de enbart resultat av en falsk elits ansträngningar. Vanliga medborgare är helt delaktiga i den liberala konsumtionsdemokratins alla begär och kortsiktiga prioriteringar. Väljarna har bara stampat på bromsen, men bilens riktning har inte ändrats. Omvändelse – den verkliga omvändelsen av hjärtat och beteendet – stod inte på valsedeln i år.

Som Augustinus sade i en av sina predikningar är det vi som är samtiden och delar ansvaret för samtidens karaktär. En av två djupt bristfälliga kandidater är nu tillträdande president i USA. Det ger en utmärkt påminnelse om att vi är kristna först och främst, och politiska djur i andra hand. Vår uppgift nu är att stödja det som är gott i Donald Trumps politik och motsätta oss det dåliga – och därigenom visa våra landsmän att innebörden av ”pro-life” börjar med det ofödda barnet, men genom omsorgen om fattiga, gamla och migranter aldrig stannar där.

Francis X. Maier, 2016-11-10

Maier är katolsk skribent, bosatt och verksam i Philadelphia i USA, bland annat som rådgivare till ärkebiskopen där. Artikeln publicerades ursprungligen i den amerikanska tidskriften First Things nätupplaga. First Things är en av USA:s ledande tidskrifter om religion och samhälle. (Översättning: Thomas Idergard)

Läs artikeln på originalspråk, publicerad 2016-11-10, här

Artikeln publiceras med tillstånd såväl från författaren som från First Things.