El Salvador: president anklagas för morden på jesuiter 1989

Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost

I El Salvador anklagas den förre presidenten Alfredo Cristiani (presidentperiod: 1989–1994) för delaktighet i morden på sex jesuitfäder och två kvinnor 1989. Enligt statsåklagaren misstänks han ha föranstaltat eller godkänt morden under inbördeskriget, säger nyhetsbyrån Ucanews. En domare i San Salvador fattade den 18 november beslutet att ställa den tidigare presidenten, en tidigare kongressledamot och ytterligare nio personer inför rätta i egenskap av initiativtagare till morden på jesuiterna. Cristiani anklagades 2022 anklagades för mord, sammansvärjning och terrorism. Hans uppehållsort är enligt medieuppgifter hittills okänd.

Anklagelserna mot Cristiani är en del av det juridiska återupptagande av fallen, som präglats av ett decennium av straffrihet. Först 2016 upphävde högsta domstolen i El Salvador den amnesti som ditintills skyddat gärningsmännen.

Människorättsorganisationer och jesuitorden över hela världen har i åratal krävt rättvisa för offren och ett omfattande rättsligt förfarande för brott mot mänskligheten begångna under inbördeskriget 1980–1992, då 75 000 människor miste livet.

Cristiani, som var president 1989–1994, har avvisat anklagelserna och hävdat att de är politiskt motiverade. Han hävdar att han inte haft någon kännedom om mordplanerna. Enligt åklagarmyndigheten skall han ha deltagit i ett planeringsmöte vid vilket de militära operationerna koordinerades. Anklagelserna mot honom omfattar mord, terrorism, bedrägerier och mörkläggning av brott.

Morden den 16 november 1989 ägde rum på Universidad Centroamericana José Simeon Canas område (UCA) och har väckt upprördhet över hela världen. En dödsskvadron ur den salvadoranska armén stormade i gryningen universitetet, som drivs av jesuitorden. Soldaterna slet jesuiterna ur deras sängar, släpade dem sedan ut på en gräsplan och sköt dem i kallt blod. Även en hushållerska och hennes dotter dödades, för att det inte skulle finnas vittnen.

Prästerna hade kritiserat militärregimen för brott mot mänskligheten därför hamnat i juntans kikarsikte. Bland de mördade fanns jesuiternas talesman, universitetsrektorn jesuitpater Ignacio Ellacuría, som året dessförinnan, liksom en annan av jesuiterna, studerat för Karl Rahner.

Fallet med morden på jesuiterna utgör en milstolpe i den rättsliga uppföljningen av krigsförbrytelser och symboliserar den decennielånga kampen mot straffriheten i El Salvador. Det är hittills fullständigt ouppklarat. Överste Inocente Orlando Montano – som vid tiden för massakern i El Salvador var ställföreträdande minister för säkerhetstjänsten i El Salvador – sitter för närvarande av ett 133-årigt fängelsestraff i Spanien för mordet på fem av de sex mördade jesuiterna. Enligt medieuppgifter har han via videolänk från konsulatet i Madrid deltagit i processens inledning.

En första rättsprocess ägde rum redan 1991. Vid den deltog endast åtta officerare av lägre rang, medan en politiska inspiratörerna av dådet inte behövde frukta juridiska påföljder. Dessutom blev några misstänkta frisläppta och senare – tack vare regimen Cristiani – benådade.

Kathpress 2024-11-24

Detta är en nyhetstext.

Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost
Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost

I El Salvador anklagas den förre presidenten Alfredo Cristiani (presidentperiod: 1989–1994) för delaktighet i morden på sex jesuitfäder och två kvinnor 1989. Enligt statsåklagaren misstänks han ha föranstaltat eller godkänt morden under inbördeskriget, säger nyhetsbyrån Ucanews. En domare i San Salvador fattade den 18 november beslutet att ställa den tidigare presidenten, en tidigare kongressledamot och ytterligare nio personer inför rätta i egenskap av initiativtagare till morden på jesuiterna. Cristiani anklagades 2022 anklagades för mord, sammansvärjning och terrorism. Hans uppehållsort är enligt medieuppgifter hittills okänd.

Anklagelserna mot Cristiani är en del av det juridiska återupptagande av fallen, som präglats av ett decennium av straffrihet. Först 2016 upphävde högsta domstolen i El Salvador den amnesti som ditintills skyddat gärningsmännen.

Människorättsorganisationer och jesuitorden över hela världen har i åratal krävt rättvisa för offren och ett omfattande rättsligt förfarande för brott mot mänskligheten begångna under inbördeskriget 1980–1992, då 75 000 människor miste livet.

Cristiani, som var president 1989–1994, har avvisat anklagelserna och hävdat att de är politiskt motiverade. Han hävdar att han inte haft någon kännedom om mordplanerna. Enligt åklagarmyndigheten skall han ha deltagit i ett planeringsmöte vid vilket de militära operationerna koordinerades. Anklagelserna mot honom omfattar mord, terrorism, bedrägerier och mörkläggning av brott.

Morden den 16 november 1989 ägde rum på Universidad Centroamericana José Simeon Canas område (UCA) och har väckt upprördhet över hela världen. En dödsskvadron ur den salvadoranska armén stormade i gryningen universitetet, som drivs av jesuitorden. Soldaterna slet jesuiterna ur deras sängar, släpade dem sedan ut på en gräsplan och sköt dem i kallt blod. Även en hushållerska och hennes dotter dödades, för att det inte skulle finnas vittnen.

Prästerna hade kritiserat militärregimen för brott mot mänskligheten därför hamnat i juntans kikarsikte. Bland de mördade fanns jesuiternas talesman, universitetsrektorn jesuitpater Ignacio Ellacuría, som året dessförinnan, liksom en annan av jesuiterna, studerat för Karl Rahner.

Fallet med morden på jesuiterna utgör en milstolpe i den rättsliga uppföljningen av krigsförbrytelser och symboliserar den decennielånga kampen mot straffriheten i El Salvador. Det är hittills fullständigt ouppklarat. Överste Inocente Orlando Montano – som vid tiden för massakern i El Salvador var ställföreträdande minister för säkerhetstjänsten i El Salvador – sitter för närvarande av ett 133-årigt fängelsestraff i Spanien för mordet på fem av de sex mördade jesuiterna. Enligt medieuppgifter har han via videolänk från konsulatet i Madrid deltagit i processens inledning.

En första rättsprocess ägde rum redan 1991. Vid den deltog endast åtta officerare av lägre rang, medan en politiska inspiratörerna av dådet inte behövde frukta juridiska påföljder. Dessutom blev några misstänkta frisläppta och senare – tack vare regimen Cristiani – benådade.

Kathpress 2024-11-24

Detta är en nyhetstext.