Filosofen Jürgen Habermas har avlidit i en ålder av 96 år. Han avled på lördagen i Starnberg, vilket hans förlag Suhrkamp meddelade den tyska nyhetsbyrån Katholische Nachrichten Agentur (KNA). Habermas gällde för att vara nutidens mest betydelsefulle filosof och var en inflytelserik intellektuell.
Den tyska biskopskonferensen kondolerade. Dess ordförande, biskop Heiner Wilmer, benämnde Habermas som ”undantagsfilosofen” och förklarade att ”bredden i hans tänkande och dess visionära kraft har byggt en bro mellan filosofi och religion”. Hans dialog med Joseph Ratzinger visade att ”teologin inte kan bestå utan filosofin lika lite som filosofin kan bestå utan teologin”.
Habermas föddes den 18 juni 1929 i Düsseldorf. Han studerade filosofi, historia, psykologi, tysk litteratur, ävensom ekonomi i Göttingen, Zürich och Bonn. Han fick doktorsvärdighet i Bonn 1954. Efter en inbjudan från Theodor W. Adorno fick han en tjänst som assistent vid institutet för socialforskning i Frankfurt am Main på 1950-talet. Habermas var den mest kände företrädaren för den kritiska samhällsteori som framgått ur ”Frankfurtskolan”.
Som professor i filosofi respektive sociologi undervisade Habermas på 1960- och 1970-talen, först i Heidelberg och sedan i Frankfurt am Main. Som vetenskapsman blev han mest känd för en bredare allmänhet genom sitt engagemang i studentrörelsen.
Mellan 1971 och 1983 var han i Starnberg ledare för Max-Planck-institutets forskning om levnadsvillkoren i den vetenskapliga och tekniska världen. 1983 återvände han till professuren i filosofi vid universitetet i Frankfurt am Main.
Jämsides med talrika utmärkelser – bland annat Heinepriset – och hedersdoktorat såväl i Tyskland som i utlandet, erhöll Habermas 2001 den tyska bokhandelns fredspris. Juryn hyllade honom som den mest inflytelse filosofen i samtiden och den mest översatte tyske författaren.
På 1970-talet hade han framför allt befordrat ”innovativa diskussioner” inom socialvetenskapen. Genom sin samhällsteori hade Habermas och ”fört vidare kritisk upplysning och verkat långt utanför sitt eget fack och inflytelserikt framhållit frihet och rättvisa som grundlag, vilket varje statsmakt är bunden av och som utgör den oavvisliga kärnan i det demokratiska samhället”.
Hur som helst accepterade filosofen inte alla utmärkelser. År 2021 vägrade han ta emot ”Zayed Book Award” av Förenade Arabemiraten. Som anledning anförde han den nära förbindelsen mellan prisgivaren och ”det politiska systemet” i emiraten.
Habermas yttrade sig inte bara i samhällsfrågor, exempelvis som 2017 då han avvisade en ledningskultur, eller 2022 då han tog avstånd från kriget i Ukraina, men även vissa religiösa temata. Känd är hans debatt 2004 med dåvarande kardinal Joseph Ratzinger, som påföljande år valdes till påve.
Kathpress 2026-03-14
Detta är en nyhetstext.
Signums chefredaktör Ulf Jonsson har skrivit boken Habermas, påven och tron, Artos förlag, 2009.